Naturfoto

Naturfoto
foto: Anne-Lie

måndag 29 augusti 2016

Trött efter intensiva dagar

11 intensiva dagar som hundvakt är nu slut. Igår åkte Elsa hem med sin matte. Dottern kom i fredagskväll och vilken glad och lycklig liten valp det blev när hon fick se sin matte igen.
Det har varit både roligt och jobbigt att passa henne. krävs mycket motion. Jag har gått en timmes promenad på förmiddagen och så mycket fint vi sett i naturen, min man har gått lite längre promenad på eftermiddagen. Valpen är väldigt "mammig" och går efter mig och runt mina ben hela tiden. Jag är så rädd för att ramla över henne. Kan säga att jag inte fått mycket gjort hemma de här dagarna, och idag är jag jättetrött så det blir en vilodag. Tvättmaskinen snurrar på för full, men den sköter sig ju själv. Den fina bollkryssen på första bilden fick jag av dottern som TACK för HJÄLPEN.

I går kunde jag lägga på mina trasmattor igen, det kändes högtidligt, (egentligen är hon rumsren, men en olycka händer så lätt)

Någon dag gick vi neråt sjön och vår gamla timmerstuga, som är i behov av renovering. Vi hittade både svamp och lingon i skogen.

Nästa dag promenerade vi åt andra hållet och hittade lite höstmotiv.

Soliga fina dagar har vi haft i veckan....har haft besök av många fina fjärilar på min buddleia. Jag tycker det är så fint med alla olika fjärilar som flyger runt i solen. Jag blir glad av dem.

Jag har en buske med amerikanska blåbär i trädgården. Och hjälp, så mycket bär det är på den i år. Vi festar på blåbär och grädde här och det är så gott. Dottern tog kort på några blåbär med sin mobil. Plommonträden dignar av plommon. De börjar mogna nu, så man får vara snabb att ta dem INNAN skatorna kommer. Äppel och päron är det också gott om, fast de är lite små i år.  Sitter just nu och äter några gråpäron. Äntligen kan jag börja skörda tomater från tunneln, sparar  även frön från tomaterna som jag ska så nästa år.

Idag har min man och jag bröllopsdag. 29 år har vi varit gifta och namnet på den bröllopsdagen är Plywood. Många barn har gått ut och in genom vår dörr. Våra fyra "egna"  som vi haft under hela uppväxten..därefter sex ensamkommande flyktingpojkar, men de känns också som "våra". Det känns så bra att kunna hjälpa dem som behöver hjälp.

Själv sitter jag och väntar på en röntgentid. Min läkare på Vårdcentralen sa att kön var två månader, ringde till röntgen och frågade om det fanns någon tid uppsatt för mig. Hon trodde inte jag skulle få en tid innan jul. Jag kan inte fatta att det kan vara så lång tid för vanlig röntgen. Nu blev jag besviken och det är så tröttsamt att ha ont. Bra att ha en läkare i släkten, får lite tips och råd av honom hur jag ska göra.


måndag 15 augusti 2016

Ambulans, älg, nyfödd baby och garn

Som jag berättat i tidigare inlägg så har vi varit i Stockholm en dag i sommar. Vi startade vår resa tidigt på morgonen, tog oss inte tid att läsa tidningen utan la den i min mammas brevlåda istället. Vi kan ju läsa tidningen på internet.
När vi var halvvägs till Stockholm får vi ett sms från mellansonen "har ni läst tidningen idag, skriver han". Nej, sms:ar vi tillbaka. Det står om en trafikolycka, en bil som kört på en älg, skriver han. Det är KM, vår yngste son som kört på älgen. Jag vet inte om någon är skadad, säger han, och KM svarar inte i telefonen. Nu flög hjärtat upp i halsgropen...blev någon timme av oro innan vi fick tag på (KM) yngste sonen. Han ringde oss när vi var mitt inne i Stockholm.
Han hade varit hemma hos oss och fiskat på kvällen, när han och hans kompisar körde hem vid 22.00 tiden på kvällen hoppade det upp en älg framför bilen på dem. Ingen blev skadad men bilen blev det inte mycket med. En kille fick följa med i ambulansen in till sjukhuset. han var inte skadad med rejält chockad. Sonen ville inte ringa till mig på kvällen. "jag visste att ni skulle stiga upp kl 03:00 på morgonen, sa han, och om jag hade ringt på kvällen hade du inte kunnat somna om, säger han". Och det hade han helt rätt i. Och jag vet att han hade änglavakt.
Så här såg hans bil ut.

I fredagskväll tänkte jag ha en skön, lugn kväll. Jag hade gjort mig en kopp te, tänt ljus och plockat fram min stickning. Så ringde dottern och vi satt och pratade en stund. När vi avslutat samtalet såg jag att jag hade ett missat samtal från Omar. Jag ringde upp. "Hej, sa jag" Hej mamma, säger han. min mamma ska få sin baby nu, kan du komma. Vill du att jag kör er till förlossningen  i Växjö. Ja, säger han. Ok, tänker jag det kan jag göra. Jag satte mig i bilen och förberedde mig på en lång kväll. När jag är halvvägs ringer han igen och undrar var jag är, "skynda dig, säger han, barnet kommer nu." Hjälp tänkte jag, vad gör jag, jag kan inget om födslar, har aldrig fått egna barn utan fått ta hand om dem när de blivit äldre. Jag började be att allt skulle gå bra. Efter en liten stund ringer han igen. Mamma, nu har barnet kommit. Då hade jag tio minuters resväg kvar till dem.
När jag kom fram, tittade jag till mor och barn. de mådde bra, barnet andades och låg och småskrek, mamma hade ont.
Jag fick hjälpa dem att ringa 112 så vi kunde få en ambulans till flyktingförläggningen. Omars pappa var så tacksam att jag kom och hjälpte dem. De visste inte vart de skulle ringa eller vem de skulle be om hjälp. Det är ju bara Omar och hans bror som kan svenska. Men jag känner mig så glad att de hörde av sig till mig och jag fick hjälpa dem så gott jag kunde. Jag är deras extramamma. De viktigaste är ju trots allt att det gick bra med mamman och barnet. Man vet ju aldrig hur det kan gå. När ambulansen körde iväg med mor/barn/fader och Omar, körde jag hemåt igen. Det blev en händelserik fredagskväll.

(den nyfödda lilla flickan)

Vi brukar åka till Smålandskonferensen i Aneby varje sommar. Vi har varit  där i 20 år tror jag och där har vi lärt känna en familj ifrån Alingsås. Hon har sett hur mycket tröjor jag stickar till olika hjälporganisationer. Nu hade hon köpt garn på rea, men ångrade sig, för det var akrylgarn och hon tycker inte om att sticka  i akryl. Då tänkte hon på mig!!! Hennes tanke var att ta med garnet till konferensen men glömde det, nu skickade hon det med posten och det kom fram till min födelsedag så det var en fin present jag fick av henne. 40 nystan, 4 olika färger och 10 nystan av varje. Ska bara färda tröjan till Omars lillasyster (den nyfödda) först sen ska jag börja med detta garnet.


I trädgården börja en del växter blomma på sin andra blomning för i år..
 Honungsrosen...

Kaprifolen...

Nu är dottern hemma och ska lämna sin valp hos oss. På onsdag ska hon ut på övning i 11 dagar, så vi ska ta hand om lilla Elsa.
 När man inte får följa med ut, har hon hittat ett favoritställe att sitta på. Fönsterbrädan i hallen då har man lite koll på det som händer ute.

och så har hon fått en ny leksak av matte som varit på Karl-Oskar dagarna i Växjö.

lördag 6 augusti 2016

Full rulle när Elsa hälsar på

Den här sommaren har vi fått en ny familjemedlem att bekanta oss med. Det är vår dotter som har köpt en hund. Rasen är en australian shepherd. Första gången vi träffade Elsa var i midsommarhelgen, då var hon knappt 9 veckor, vi har träffat henne lite nu och då under sommaren och hon växer för varje gång. Ett riktigt energiknippe (fast det är väl de flesta valpar) Egentligen känner jag att jag är för gammal för att ha hundvalp igen, (det känns väl så när man inte är riktigt piggelin i kroppen) det är mycket jobb, men det blir så att vi får ta hand om valpen när dottern ska ut på storövningar med regementet. Tur att syrran bor granne med oss och också har hund så vi kan hjälpas åt. Och så får min man står för långpromenaderna. Det är ju roligt också med en hund i huset, det ger glädje och mys.

Vår första träff med Elsa i midsommarhelgen.

Den lilla hunden får vara med om mycket och mycket ska hon lära sig.

Här är hon vid sjön och badar med syrrans hund Zingo. Zingo undervisar henne. Tyvärr gillar Elsa att hoppa ner i vår damm bland guld och Koi fiskar. Något jag inte tycker om.

Hon har varit med och fiskat kräftor. Första kvällen satte hon ner nosen i hinken och fick sig ett litet nyp av en kräfta, på bilden håller hon sig lite på avstånd. När hon och hennes matte gått hem från sjön har de plockat en massa svamp med sig hem.

Elsa var med oss på semester i Stockholm och till släktingarna i Dalarna. Här ligger hon och spanar från bryggan..

Att njuta av att få ligga på gräsmattan är också skönt. Att lukta på alla mina blommor i trädgården och att smaka lite på dem också. Hon plockar hallon och svarta vinbär direkt från buskarna. och omogna plommon fast de smakar nog inte lika gott.

 Ibland är vi taskiga mot Elsa, men när hon är olydig och inte kommer när vi ropar på henne få vi stänga in henne på altanen. Och nu har matte gått ut på gräsmattan och Elsa fick inte följa med. Hur orättvist som helst.
Men när man får så här mycket till kvällsmat blir man glad igen. Nej, då, vi fyllde bara på burken med mat ...hon är inte glupsk utan äter lite dåligt.




Efter en dag med en massa bus blir man trött, då är det skönt att somna i soffan med huvudet på kudden. 

Nu har dottern och Elsa varit hemma ett par dagar. Idag var det dags att åka hem. På måndag är semestern slut. På förmiddagen var de ner till Zingo och busade en rejäl stund. De sa "hej då" till varandra.

Bäst att ta det säkra före det osäkra och sätta sig vid mattes packning så hon inte glömmer att jag ska följa med hem.

måndag 1 augusti 2016

Dålig väckarklocka

I tisdagskväll sa jag till tuppen att jag vill ha väckning på onsdagsmorgon kl 03:00...men inte då,  han vaknade inte förrän 03.45 annars kan han minsann gala i både tid och otid.
Och varför skulle jag upp så tidigt då. Jo, vi skulle köra till Stockholm och bla. till Gröna Lund.
Det var faktiskt inga problem alls att få upp tonårskillarna på morgonen. De kunde ju fortsätta att sova i bilen (eller vår minibuss) Frukosten som vi förberett kvällen innan åt vi när vi kört en bit.

Said, vår fotbollskille, ville gå in och titta på Friends Arena, där de stora fotbollsproffsen, Zlatan tex, brukar spela match. Vi körde dit men fick tyvärr inte gå in. Det hade varit konsert kvällen innan och de höll på att bygga om inne i Arenan. Han blev lite besviken, men inget att göra något åt. Dottern rattade bussen med säker hand genom Stockholm.
På Gröna Lund tillbringade vi ett antal timmar. Där kan ungdomarna springa runt och åka hur länge som helst. När alla var nöjda åkte vi vidare till Dalarna för att hälsa på min mans bror och fru.
Vi fick ett par fina härliga dagar tillsammans. Och tur hade vi med vädret, det regnade lite en morgon men sen sken det upp och solen lyste och värmde på oss. De bor så fint vid sjön Rossen, med en egen liten badplats, där passade vi på att bada. Och vi satt på deras brygga och åt mat. Jätteskönt.

Dottern fiskade löja...hon fick upp mellan 20-25 stycken, Said provade också fiskelyckan, men hade inte samma tålamod. Istället lånade han en cykel och cyklade in till samhället, där träffade han några killar som han stannade och sparkade boll med.

 På kvällen var Mohammad, Said och min man ute i båten. Killarna var jätteduktiga på att ro.

Min man har två bröder som bor däruppe. Min man är ett sladdbarn så hans bröder är mycket äldre än han. Hans mellanbror fyller 70 år i mitten av Augusti. Vi har inte möjlighet att fira honom då utan passade på när vi ändå var i Dalarna och träffade honom. Presenten han fick uppskattades har jag förstått, och det känns ju extra roligt.

Men nu är vi hemma igen....igår var vi till IKEA och köpte lite nytt, idag har jag bakat bullar, tvättat, handlat, putsat två fönster (de på kontoret) efter målarna. Tänkte försöka ta några fönster varje dag, finns gott om den i vårt hus. 
Idag har en av våra killar börjat sommarskola för att träna lite mer i svenska språket. På måndag är semestern slut för min man, tänk så fort 4 veckor går.

När man kör till IKEA kör vi förbi Urshults kyrka. Så här fint är det på gräsplätten utanför kyrkan. Visst blir man glad av ett sånt här bemötande, eller hur.