Vårblommor

Vårblommor
foto: Anne-Lie

söndag 21 augusti 2011

Betonggjutning tillsammans med Eva

Nu har det gått en hel månad sen jag fick besök av min härliga bloggvän Eva, vi hade planerat att gjuta cementblad tillsammans en solig eftermiddag. Och vi hade bokat in rätt dag, för vi fick strålande sol och en trevlig eftermiddag tillsammans.

Eva som är duktig på att gjuta (hon är duktig på massor av olika saker) ville visa mig hur man gör, ja....nu fick ju inte jag och dottern bara stå och titta på utan vi fick göra egna blad också. Det var jätteroligt.

Först fick vi gå och välja ut några fina rabarberblad och andra blad som vi ville använda till gjutningen. Eva tipsade om funkia blad.
Efter det la vi upp högar av sand som vi formade till och la rabarberbladen på sandhögarna.

Sen fick Eva ta ansvar för att blanda till cementsmeten så den blev lagom, man skulle kunna forma en boll av cementen, då var den perfekt. Sen "kladdade" vi på cement på bladen, ganska tjockt så de inte skulle spricka när de torkat. Vi formade till dem så gott vi kunde så de blev skålformade och lite hjärtformade.


När vi var klara med alla blad täckte vi över alltihop med en svart sopsäck, så fick det ligga därunder och torka ca 1 vecka. Vi var och kikade under plasten flera ggr under den veckan nyfiken som man är, det kanske hade torkat fortare. Vi ville se resultatet.

Så var det äntligen dags.....bort med plasten, vända på skålarna och dra bort rabarberbladet. Det gick ganska bra, men vi tog hjälp av en diskborste och borstade bort bladet som satt fast. (undra vad Eva säger om det).

Så här fina blev alla våra skålar.

Det här fatet blev störst och bäst, det använder vi till fågelbad...

....ett fat har blivit ett ljusfat (detta är funkiabladet). Dottern gjorde ett avlångt fat, på det har vi lagt rönnbär, det blir så fint.

TACK snälla Eva för att du kom och visade oss hur man gör, vi ska prova på att göra fler saker på egen hand. Den här veckan kanske jag får besök av ännu en härlig bloggvän. Hon vill så gärna komma och se min trädgård. Hoppas vi kan få till en dag när det passar oss båda.

söndag 14 augusti 2011

Trevlig lördagkväll med kräftfiske

I går kväll hade vi en trevlig kväll vid Sjöudden. Det var min familj och min systers familj.
Vi bestämde oss för att gå (eller köra bil gjorde vi faktiskt i går) ner till sjön för att grilla korv. Vi gick ner dit vid 19.30 på kvällen och tände en brasa som vi kunde grilla över när det var lagom med glöd. Eftersom det inte är i ordning gjort där nere än så finns ingen rikktig grillplats och inget galler till grillen, men vi hade ett gammalt skogaller som vi la korvarna på, fungerar alldeles utmärkt.

Ett foto inne i elden, jag tycker det ser hett ut.

Medan vi väntade på att det skulle bli bra glöd roade vi oss med olika aktiviteter. Några stod på bryggan och fiskade, någon tog sig en simtur och simmade efter pinnar som vi kastade i sjön, gissa vem (jo, hunden) karlarna tog hand om kräftburarna och la dem i vattnet, det var andra natten på rad de skulle fiska nu. De lägger i burarna på kvällen så stiger de upp tidigt på morgonen kl 04:00 och plockar upp burarna. (ungdomarna steg också upp så tidigt)

Några av oss tog en tur in i skogen och letade efter kantareller. Vi hittade en del svamp, dottern började med att stoppa svampen i byxfickan, men där fick det inte plats många, vi fick gå och hämta en plastkasse, sonen och jag fortsatte att fylla kassen (ja, den blev inte full, men det räckte till varma mackor i kväll igen).

Till slut var glöden perfekt och det var dags att grilla korv, det smakade så gott, där satt vi och åt och festade, skrattade och hade trevligt ända tills det blev mörkt.

Innan vi gick hem ville dottern gå och kolla en kräftbur, och vilken lycka, under de timmarna vi var vid sjön hade det hunnit krypa in en kräfta i buren.

Den här fina bilden tog vi innan vi gick hem. Titta på första bilden jag visar idag, där var det ljust och nu är det så här mörkt ute.

Nu undrar ni kanske om vi fick några kräftor, ja, det fick vi men inte var det många. Bara 14 st att dela på, alltså 7 st/familj. De har jag kokat idag, här ligger de i kastrullen. .Goda var de

måndag 1 augusti 2011

Min skosamling

Jag lovade att visa bilder på min skosamling.

När jag var tonåring hade vi en bekant som hette Sven, han älskade att åka på auktioner och loppisar, han köpte allt möjligt, helt plötsligt började han komma hem till oss för han tyckte att JAG skulle börja samla på porslinsskor.
Som tonåring tyckte jag väl inte det var speciellt roligt. Men han åkte runt överallt och köpte skor till mig. Nu lever inte Sven längre, men ryktet har spridit sig så rätt som det är så får jag en sko av någon bekant som de köpt på loppis. Min mamma har köpt många till mig men jag har även fått några stycken som olika vänner till mig har skapat själva i lera. Jättekul faktiskt. Många av skorna har vackra minnen för mig från olika personer jag fått dem av.

(klicka på bilderna så blir de större)

Jag har mina skor i ett högt skåp med glasdörrar. En del är riktigt gamla, över 100 år faktiskt och en del är nyinköpta, Jag räknade dem idag för att se hur många jag har, 150 st var det i olika storlekar.



På det här kortet ser ni en trätoffel och en guldsko. Jag måste berätta en rolig historia om guldskon.

När vi var nyinflyttade till Småland kom en av våra goda vänners barn på besök, de tyckte det var roligt att besöka oss och träffa vår illa dotter (då var hon två månader) De gick och tittade på mina porslinsskor och där kunde de stå länge och titta. När de kom hem berättade den ena flickan för sin mamma "Mamma, de som har flyttat in måste vara jätterika för de har t.o.m. guldskor hemma hos sig".
Nu tror jag inte att mina guldskor är speciellt mycket värda men de är fina att titta på. (En av mina bloggvänner tyckte jag skulle visa upp dem på Antikrundan)

Varför har jag fotograferat en sliten gammal trätoffel då?!

Jo, när vi renoverade det huset vi bor i nu, så grävde vi ur stenar och grus under golvet och isolerade på nytt. Då hittade vi den här toffeln som låg i det gamla golvet. Någon har berättat för oss att förr i tiden la man ner något i golvet när man byggde. I vårt hus fanns det alltså en gammal sko och den la de dit för att familjen inte skulle bli barnlös. Och vi som bor i huset nu är inte heller barnlösa. Vi har fyra barn, har varit kontaktfamilj, har haft dagbarn. Så visst har det funnits och finns många barn i detta hus.
En bekant till oss hittade en gammal träsked i deras golv, den fanns där för att det aldrig skulle fattas mat på bordet. Visst är det intressant.