Några av mina intressen, sticka till olika hjälporganisationer, gjuta i betong och fotografera

Några av mina intressen, sticka till olika hjälporganisationer, gjuta i betong och fotografera
foto: Anne-Lie

fredag 23 oktober 2015

En beställning, tre UFO:n och mer höst

På Tisdag kvällarna brukar jag åka på Stickcafé på Träffpunkten i Tingsryd. Träffpunkten är en samlingsplats för flyktingar som kommit till Sverige. Träffpunkten är öppen varje dag, men en kväll i veckan stickar vi. Och jag älskar den kvällen. Det är så roligt att sitta ner och prata med de här flyktingkvinnorna. Vi försöker att bara prata svenska. Fast jag brukar inte få så mycket stickat för egen del längre. Det känns som att jag har blivit en textil-lärare på träffen. Alla vill ha hjälp av mig. De vill ha hjälp med att läsa beskrivning, hjälp med att få ordning på sina räta och aviga maskor. Jag får gå runt hela tiden och hjälpa dem. Och det gör jag gärna, så roligt att känna att man behövs. Sen är det lite svårt att visa ibland, för de gör inte aviga och räta som vi gör i Sverige. Jag har sagt till dem att om de vill ha min hjälp får de lära sig att sticka på svenska.

En kvinna har jag fått extra mycket kontakt med, hon heter Ozra och kommer från Afganistan. Hon började att sticka en liten babykofta till sin syster som väntar sitt femte barn om någon månad. Hon bor i Irak, tror jag. Men hon gav upp med stickningen och frågade mig om jag ville sticka den. Och jag har ju svårt att säga nej, och dessutom gillar jag ju att sticka. Så klart jag hjälpte henne. Koftan jag stickade till hennes syster är den i första rutan, Garnet räckte till en mössa också.

De andra tre tröjorna är Ufon som legat halvfärdiga ett tag. Jag tycker det är roligt att sticka men att sy ihop tröjan är mindre roligt. Men nu är det också gjort. Så helt plötsligt blev tre tröjor klara samtidigt. Sedan har jag fått tre beställningar från olika håll. En Harry Potter halsduk. Det garnet har vi beställt från Canada, men det är två månader sedan så jag tror något har gått fel med beställningen. En tröja till en tre-årig kille och så ska det virkas Babblarna till en liten tjej.

Den här fina ekorren fick jag se igår när jag gick in från gårdshuset. Han var inte alls rädd, utan satt där i hasselbusken och åt hasselnötter, medan jag fotade från alla möjliga håll för att få bästa bilden (tur det finns digitalkamera nu för tiden, bara att slänga alla misslyckade foton i papperskorgen)

Det satt även en hackspett på stolpen under hasselbusken, men han var väldigt snabb så där blev kortet lite suddigt.

Vad gör jag i gårdshuset då, jo, jag håller på och storstädar efter sonen som flyttade till egen lägenhet förra veckan. Han har städat säger han. Ja, ja golvet var väl rent och dammsugit, men allt annat. Och det är så fruktansvärt tråkigt att gå där ute ensam och städa. Jag går dit en stund och städar, sedan går jag in och gnäller lite, men efter en stund är jag tillbaka bland dammråttorna igen. Ska även ta och möblera om lite. En hel del möbler ska bäras upp, en del ska eldas upp. Men det är så tråkigt för jag kan inte göra det själv och min man är fortfarande inte riktigt bra så allt blir bara halvdant. Får be mina starka killar nu i veckan när de har höstlov, eller dottern som också är hemma en vecka. Fast det är mycket annat inbokat också den här veckan.

Idag har det varit så där härligt höstväder igen. Så jag var bara tvungen att ge mig ut med kameran igen. Jag åkte till Korrö Hantverksby som ligger 1 km från mitt hus. Där var inte mycket folk. Det var vaktmästaren och jag som gick runt som en tokig turist och fotade allting. Spelar ingen roll, det är så vackert där.
Så om ni inte tröttnat på att titta på höstfoton så kommer det några färska från dagens utflykt här.





Synd att jag inte hade kaffetermosen med mig, för det hade varit mysigt att sitta på bänken  och fika bland höstlöven.

Önskar er alla en Trevlig Helg!

måndag 19 oktober 2015

En helg med både skratt och tårar.

I lördags var det då äntligen dags för den efterlängtade kusinträffen som varit planerad i ett par månader. Det var mina kusiner på mammas sida som skulle ha en träff. Jag vet faktiskt inte när senaste träffen var. Det var 41 personer anmälda till träffen som hölls i Asby församlingshem. Ydre kommun. Tyvärr fick jag åka utan min man som är sjuk, och man känner sig halv när man inte är tillsammans.

 Här är ett gruppfoto på mig och mina kusiner, ni får väl se om ni kan klura ut vem som är jag. Vi var 25 kusiner från början. Två är döda och en av dem är min bror. Två av mina andra kusiner kunde inte vara med i helgen. Jag hade fått i uppdrag att vara fotograf.

På den här bilden är det kusiner med sina respektive.

Och vilken fin dag vi fick tillsammans, Vi minglade runt mellan borden och oj, vad det pratades, jag var riktigt hes när vi åkte hem. Det bjöds på buffé med potatisgratäng, lax, kyckling, rostbiff m.m. och så naturligtvis småländsk hemgjord ostkaka med grädde och sylt. 

Tillsammans gick vi till kyrkogården där min mormor och morfar är begravda. De hade 12 barn och vi tände ett gravljus från varje barn och satte vid graven, så sjöng vi "Tryggare kan ingen vara" och bad Gud som Haver. Vi gick även runt till syskonens gravar och la en ros på varje grav. En fin stund även på kyrkogården.

På vägen hem från kusinträffade hamnade vi en bilkö. Det hade hänt en olycka en bil som kolliderat med en älg. Där fick vi stå och vänta i 25 minuter. Men man är tacksam att vi inte var inblandade.

Söndagen var inte lika rolig...
Min systerdotter som är 21 år ska resa (eller rättare sagt hon är där nu) till Kenya. För att arbeta som praktikant på ett barnhem i Komotobo i 6 månader. Ett barnhem som Trosgnistans Mission i Bollnäs ansvarar för.
På förmiddagen kramade vi om henne och önskade henne lycka till...då var det inte lätt att hålla tårarna tillbaka. Hon skulle flyga ensam från Arlanda i går kväll. Hennes kompis som hon ska arbeta med de här 6 månader har redan varit där ett par veckor, min systerdotter fick av olika anledningar inte åka ut när det var planerat. Nu har jag chattat med henne på facebook, kl. 1200 var hon i Nairobi, resan hade gått så där skrev hon. Nu ska hon vara kvar i Nairobi tills i morgon och då åka vidare.

I går eftermiddag fick jag följa med min man in till Växjö och jourläkarcentralen. Han har varit dålig i 8 dagar. Haft kontakt med vår egen Vårdcentral men igår stod han inte ut längre och jag förstår honom. Han mår faktiskt inte bra. Vi kom in till jourläkarcentralen kl 15:00 och kl 17.30 var han färdig där, men då hade läkaren skickat remiss till akuten och kirurgen.
Där fick vi vänta i 2,5 timme på kirurgläkaren som var på operation. Kl. 20:00 kom hon och satte igång med behandling på min man. Kl. 22:10 var vi äntligen klara och 23:00 var det väldigt skönt att få krypa ner i sin säng. En lång dag med mycket väntan.

Medan min man satt och väntade på Jourläkarcentralen tog jag mig en liten promenad i det härliga höstvädret. Kameran hade jag med mig. Så nu kommer det en kavalkad av foton på vackra höstträd. För vilka höstfärger det är, det ser ut som det brinner i skogarna. Och jag älskar den här årstiden. Bilderna är tagna runt lasarettet och över Växjösjön.

 En vacker höstbuske i lekparken




 Fyra olika nyanser




Idag tar min man och jag det lugnt. Min mamma har varit hos oss på förmiddagskaffe och tittat på fotona från kusinträffen. Hon orkade inte följa med dit. Jag har varit i trädgården och hämtat mina amaryllis som stått ute i sommar. Så är det måndag och då byter jag alltid handdukar och tvättar dem. Diskmaskinen är återigen trasig, så det blir att diska för hand ett tag.^Men vi turas om. Nu bjuder min man på eftermiddagskaffe, det ska smaka bra.

söndag 4 oktober 2015

Höstdagar

Den här veckan har jag tillbringat mest tid utomhus. Och det har verkligen varit riktigt härligt höstväder, sol och värme. Jag håller på att höststäda i min trädgård. Nu är det mesta klart, i lördags fick jag lite hjälp av mina starka karlar, för  hur det än är så behöver man lite hjälp med de tunga sakerna. Speciellt om man inte vill förstöra ryggen igen.

Nu ligger mina gröna tomater på ett fat i fönstret och jag hoppas att de mognar där. Det är en salig blandning av vita, gröna, lila, svarta, gula och röda tomater. Vem som är vem vet jag inte tack vare hönorna som ordnat kaos i min tomatodling i år.

I en av mina rabatter odlar jag japansk lykta. La några i en skål tillsammans med kastanjerna som ramlar ner från trädet nu. Blev lite höstigt även där.

 En eftermiddag plockade vi ner våra äpplen från trädet. En hel låda med Aroma fick vi, det hänger fortfarande några små äpple kvar, men fåglarna ska ju få äta lite också. Kommer ihåg förra vintern när vi arbetade som kontaktfamilj och vi hade tre små syskon hos oss varannan helg. Jag gick ut och gav fåglarna mat på vintern. Då sa flickan (6 år) du är så snäll mot alla tom. mot fåglarna.

Det är många som gör höstkransar nu och hänger upp. Det gjorde jag också förut, men har tappat inspirationen, orken och lusten till det. Men jag gjorde en latmans krans. Tog fram min krans och fyllde den med kastanjer. Det var inte alls jobbigt.

Även idag har det varit en fantastisk skön oktobersöndag. Så min man och jag tog våra killar med oss på en promenad i solskenet.

 Zid och Fadel går och pratar med varandra på skogsstigen. Omar cyklar och ligger före alla oss andra. Och jag är sist som vanligt för jag måste ju fota allting också.

 Promenaden gick till Sjöudden. Vattnet var helt spegelblankt. Så vackert, och så trevligt att sitta i vindskyddet och prata med varandra en stund.

Man kan inte annat än njuta av naturen just nu.

 Det här spindelnätet fanns på min pelargon som jag har på altanen.

Vi såg bara oätliga svampar i skogen, i och för sig var vi inte på svampjakt. De här flugsvamparna har fått snigel besök.

 
Två små fina fåglar som satt på altantaket och njöt av utsikten. Efter en stund började grannens hund skälla då flög de sin väg.

Fler bilder från höstpromenaden får ni se en annan gång.