Packat och klart

Nu är det tyvärr inte jag som ska ut och resa utan min välfyllda kartong med hemstickade tröjor ska flytta hemifrån mitt pysselrum. Kartong nr 2 med 20 baby/barn tröjor och mössor i olika storlekar.
Idag tejpade jag ihop kartongen, och lämnade in den på Preem när vi hade simmat klart på badhuset.

Den här gången skickar jag till en bekant som arbetar i Indien. Hon är i Sverige en månad nu och bor hemma hos sina föräldrar i Umeå. Kartongen går till hennes föräldrar och så har tjejen lovat att ta med mina stickade tröjor till Indien när hon åker tillbaka i April. (Och då skulle man önska att man var ett av de små frimärken som sitter på kartongen, det skulle vara så roligt att få se barnen och deras föräldrar när de får mina tröjor)
Det är faktiskt lite svårt att skiljas från det man gjort, men hemma hos mig gör tröjorna ingen större nytta.

De två senaste tröjorna är stickade av det garnet jag fick av min generösa bloggvän Agneta.

I tidningen Land för någon vecka sedan hittade jag den här texten.  
 6 tecken på att du är garngalen
1. Du köper trästickor för att kunna sticka ljudlöst på bio.
2. Du lämnar ett spår av garnsnuttar och ludd
3. Du kan somna i fåtöljen och ändå fortsätta att virka
4. Du stickar en hel kofta bara för att du köpt så fiina knappar
5. Du spinner garn av ditt husdjurs päls
6. Du packar för utflykt. Lyfter ur chokladen för att få med en stickning.

Ja så är det med oss garntokar.

Vårkänslor

Vart tar tiden vägen....ja, för mig flyger den iväg.
Den här veckan är det sportlov, och många barn är lediga, tyvärr har snön töat bort hos mig så några uteaktiviteter är inte lätt att hitta på. Men idag har jag varit ute på en rask långpromenad på leriga skogsvägar, lite is och snö låg det kvar, men så skönt det var. Hade trevligt sällskap också. Och det bästa av allt jag blev inte det minsta andfått, det har tydligen hjälpt att simma 1100 m en gång i veckan under vintern.

Till helgen har SMHI sagt att det ska bli vår i Småland, vi har redan haft ett par dagar med vårväder och man kan inte annat än njuta. Det droppar från tak och stuprännor, fåglarna kvittrar och vårblommorna börjar titta upp.

 Här ser ni vintergäck och en liten primula. Snödroppar är också snart helt utslagna.

Den här blåmesen kollar inredningen i holken och hon verkar nöjd och kallar på sin äkta hälft och jag  hoppas de bestämmer sig för att bosätta sig i holken.

Det är inte bara utomhus det tittar upp små vårblommor, även mina frösådder i krukorna på fönsterbrädan tittar upp. Överst är det silversalvia och under är det hängpetunia. Men såg idag att även stockros och flitiga lisa kommit upp.

 Även flugorna börjar vakna till liv i "solgasset", ja, en del dagar få vi se solen. Den här rackaren kan ju vara ganska irriterande när man ligger och sover.

Den här amaryllisen ser lite trött ut, han orkade inte växa upp till en fin stängel utan blommar direkt nere på löken...men grann är den.

Till sist kan man undra vem som suttit ute och njutit av en kopp kaffe redan i år.

När jag hittade koppen igår föll en hel del saker på plats som hände sista helgen extrabarnen var hos oss.

Sista helgen.

Helgen som ligger bakom var vår sista helg som avlastningsfamilj åt extrabarnen, nu har jag två kvällar kvar den här veckan då jag ska hjälpa familjen i deras hem. Sista kvällen tänker jag bjuda på kladdkaka, skulle köpt varsin present till barnen men kom på det lite sent. Funderar på överlevnadsarmband till killarna. Vad tror ni, kan det vara en bra present? Sen väntar nya uppdrag för oss (ja, det har redan börjat)

I fredagskväll hade vi köpt familjepizza till kvällsmat, det uppskattades, de åt så jag trodde de skulle spricka.

.

På lördagen åkte vi till pulkabacken, men det var dåligt glid i backen, barnen satt mest och hackade på stora snöklot. Vi bestämde oss för att ta en promenad runt Kyrkviken i Linneryd. Men hjälp vilket klagande och knorrande det blev, "det är så jobbigt att gå, jag orkar inte..." osv. Men när vi kom fram var det is på viken så de kunde "gå runt på isen". Då var det helt plötsligt inte alls jobbigt att gå utan bara roligt. (de två översta bilderna är mobilbilder)

Kyrkviken

Efter många års diskussioner gjordes slag i saken senhösten 1988. Den igenväxta viken (avskild från Linnerydssjön) pumpades tomt. Två pumpar som orkade med 2400 minutliter vardera tömde viken på 129 dagar.

Rensningsarbetet började den 13 oktober 1988 och var klart åtta dagar senare. Redan till jul hade sjöns källådror fyllt viken med sina 40 000 kvadratmeter och som mest tre meters djup.
Det om skönheten. Nu till krämpan. Några år efter restaureringen kom vattenpesten, det vill säga vattenväxten Elodea canadensis som trivs i dammar och förstör dem.

Ännu en gång tömdes viken på vatten och med krattor samlade folk ihop växtslamsor. Det var år 2006. Förhoppningen var att denna satsning räddade viken. Men vattenpesten är tillbaka.
– Man kanske måste rensa en gång till.

Vår snögubben har ett riktigt gympapass i trädgården, han tänjer ordentligt åt ena sidan, frågan är om han kommer upp igen och kan tänja åt andra hållet...det kunde han inte för nu har han tappat huvudet.

På kvällen bjöd jag på pannkakstårta...ni vet sån som Pettsson och Findus brukar äta.

På eftermiddagarna har vi haft svenskalektioner vid köksbordet. Vi har tränat på att läsa, skriva ord och lära oss alfabetet. Mycket skratt har det blivit. Det kan bli mycket tokigt när man inte kan.

 En stor bukett tulpaner i vitt och rosa, köpte jag hem till helgen, tycker de är så fina...när jag sedan tittade i almanackan vilket datum det var såg jag att det var vår förlovningsdag, 28 år sedan. Då passade det ju bra med en tulpanbukett på bordet.

 Min systers hund brukar följa med oss på våra små korta promenader. Här sitter hon fint på bänken vid vår sjö, ingen annan ville sitta där pga. snön.

En tacksam liten matgäst. Nu när det varit så kallt får man inte glömma bort att ge fåglarna mat.

Ut och In

 Ut och in har jag sprungit idag. Från bostadshuset ut till gårdshuset i tofflor i snön. För idag tog jag mig i kragen och plockade in mina pelargoner som står i gårdshuset, garaget under vintern. De ser inte mycket ut för världen just nu, men hoppas de blir bättre.

 Så har dottern och jag försökt få avocado-kärna att gro, vet inte hur många kärnor vi testat på, säkert 5-6 st. Men skam den som ger sig, sista försöket lyckades vi. Se så fin den är.

Även i den här krukan kommer det upp några små plantor. Här har i stoppat ner kärnor från frukten Pomelon.

Nästa steg för mig blir att försöka så mina petunia och flitiga lisa frön. Förstår inte att det är lika kämpigt varje år att komma igång med odlingen.  Det är ju bland det bästa som finns. Men det blir upp och nervänt överallt när man sätter igång, jord och krukor..det är just det som jag drar mig för.

Vintervitt

Det är så roligt när man tittar in på alla fina bloggar man följer....just nu handlar de flesta inlägg om vintern och all snö som har kommit ner. Och på alla bloggar finns det mängder av fina vinterbilder.. Så kommer det även att bli i mitt inlägg...en massa vinterbilder. För det är helt sagolikt vackert ute, bara solen som fattas för att det ska blir riktigt bra vinterbilder.

I helgen har tre av våra barn varit hemma, vi har ätit gott varit ute på promenad, haft snöbollskrig, rullat snöklot  och även gjort en snögubbe. Även vuxna barn kan ha roligt i snön. De två yngsta killarna frågade om de fick sova över och det är bara roligt när de vill stanna hemma. Bla. har sonen som ska resa till Nepal varit hemma. Tyvärr har han skadat sitt knä på träningen igen. Förra gången gick korsbandet av så han fick opereras, nu är det något med ett ledband i knät. Hoppas verkligen att han kan följa med på resan till Nepal. Han haltar och har ont när han sträcker ut benet. En sån otur han har. Håll tummarna att det läker fort, han reser den 14 februari.

Vinterbilder ja, det är inte lätt att välja ut bara en eller två bilder så här kommer det en gäng.

Köksingången på vårt hus

 Timmerstugan nere vid sjöudden

 Var upp och hjälpte min mamma att skotta lite och fick se de här snödropparna mot husväggen.....

Så var trasselhögen klar...Monika gissade rätt, visst skulle det bli nallar. De här är överlämnade till min syster nu. De ska säljas på Röda korsets riksstämma i Växjö i maj. (jag tror det var så) Roliga att sticka men mindre roliga att sy ihop.

Nu är jag lagt upp maskor till en ny tröja av garnet jag fick av Agneta. I morgon blir det ett besök på skolan, hoppas att de ger ett positivt besked.