Våren var här på besök ett par dagar, Så härligt, 16 grader varmt och strålande sol, då försökte jag vara utomhus så mycket som möjligt. det är mycket som ska göras på våren, hade varit skönt att krattat i trädgården de här vårdagarna, men så blev det inte. Jag har inte överansträngt mig speciellt mycket de här senaste veckorna. Jag tål förmodligen inte min smärtstillande medicin längre, svullnade upp i kroppen, fick svårt att svälja, högt blodtryck m.m Läkaren sa att jag inte får äta någon medicin (inte ens Alvedon) på två veckor. Nu var du rolig, sa jag till läkaren, hur ska jag överleva då. Men det har jag gjort, och snart har jag kämpat mig igenom de här veckorna. Vissa dagar har min man fått ta på mig strumporna. Hur kul är det. På måndag har jag telefontid med min läkare, Då får jag svar på alla prover hon tog, och så får vi se hur vi går vidare.
Men lite har jag gjort, fast inte så stora projekt, tex. passade jag på att tvätta lakan och hänga ut på tork. Så härligt att få det torrt ute. Fast det är mycket pollen i luften , men det har ingen av oss ont av.
Och kameran kan man ju alltid gå runt med. Vi renoverar ju köket i gårdshuset, där har jag målat köksluckorna. Min man får måla tak och väggar. Jag klättrar inte på stegar och far upp och ner. Räcker med att jag tappade hinken med målarfärg på golvet, tur vi hade täckt golvet. Vår nyinflyttade kille ställde en fråga till min man härom kvällen. -Olle, är det väggen eller dig som du ska måla? Ja, ibland undrar men, men det skvätter färg när man rollar tak och väggar. Och min man var vitprickig i ansiktet och på händerna (och kläderna)
I helgen bytte vi däck på bilarna. Så nu ligger sommardäcken på. Jag vet att det är tidigt. Men jag har inte haft så bra vinterdäck på min bil, de har "dunkat" så när jag kör. Nu går den mycket bättre. Och blir det dåligt väder får jag väl stanna hemma den dagen.
Som jag berättat tidigare har jag fått en rododendron av min svärmor som blommar redan nu. Min svärmor var så duktig i trädgården. Sådde frön i mängder. Hon var särskilt intresserad av rododendron som hon frösådde. Den här rododendron passade inte hos henne, hon bodde i Dalarna. eftersom den blommar redan i mars så frös knopparna för henne varje år. Så jag fick busken av henne. Hos mig i Södra Sverige trivs den. Och nu är det massor med knoppar/blommor på. Jag gläds varenda år. Men det klart det kan bli frostnätter här med, inget jag önskar just nu. För då försvinner blommorna.
Och fjärilarna har älskat att flyga runt i solen Har fått lära mig av mina vänner på facebook att att fjärilen på nedersta fotot heter "Sorgmantel". Citronfjärilen har också visat sig, men den ville tydligen inte vara med på bild. För den satte sig inte så "fint."
Nu är det dags att säga adjö till de här stickade tröjorna och mössorna. I går skickade jag iväg en kartong med hemstickat till en välgörenhetsorganisation. De gör ju ingen nytta hemma hos mig, utan tanken är att de ska värma någon liten någonstans i vår värld som är i behov av en tröja.
Här ser ni en tröja jag började sticka på innan jul (julduken ligger på bordet) Jag såg ett så fint mönster i en tidning, funderade länge på om jag skulle våga ge mig på att sticka tröjan. Problemet var att beskrivningen var på norska. Men jag har en vän (ja, hon är nästan om en syster för mig) som bor i Norge. Hon lovade hjälpa mig....Så bara att sätta igång då. Allt gick bra tills jag skulle sticka in ärmarna, då skulle det till en flätmönster där, och minskningar, men det fixade vi med våra gemensamma krafter, min vän och jag. Men sen fick jag inte den tjocka flätan snygg när jag höll på med minskningarna. Blev inte nöjd med resultatet...och på mönstret ser man inte hur det ska bli, för flickan som är fotomodell har råttsvansar och "svansen" ligger mitt för flätan. När jag har bara halskanten kvar bestämmer jag mig för att riva upp alltihop. Kan inte skänka bort en tröja som jag inte är nöjd med.
Blev många tröjor av det rosa garnet, här ser ni en. tröja till en 2-åring i dubbel moss-stickning.
Till sist en bild på årets tranor hemma på åkern. Äntligen kom de så nära så jag kunde fota dem.