På Tisdag kvällarna brukar jag åka på Stickcafé på Träffpunkten i Tingsryd. Träffpunkten är en samlingsplats för flyktingar som kommit till Sverige. Träffpunkten är öppen varje dag, men en kväll i veckan stickar vi. Och jag älskar den kvällen. Det är så roligt att sitta ner och prata med de här flyktingkvinnorna. Vi försöker att bara prata svenska. Fast jag brukar inte få så mycket stickat för egen del längre. Det känns som att jag har blivit en textil-lärare på träffen. Alla vill ha hjälp av mig. De vill ha hjälp med att läsa beskrivning, hjälp med att få ordning på sina räta och aviga maskor. Jag får gå runt hela tiden och hjälpa dem. Och det gör jag gärna, så roligt att känna att man behövs. Sen är det lite svårt att visa ibland, för de gör inte aviga och räta som vi gör i Sverige. Jag har sagt till dem att om de vill ha min hjälp får de lära sig att sticka på svenska.
En kvinna har jag fått extra mycket kontakt med, hon heter Ozra och kommer från Afganistan. Hon började att sticka en liten babykofta till sin syster som väntar sitt femte barn om någon månad. Hon bor i Irak, tror jag. Men hon gav upp med stickningen och frågade mig om jag ville sticka den. Och jag har ju svårt att säga nej, och dessutom gillar jag ju att sticka. Så klart jag hjälpte henne. Koftan jag stickade till hennes syster är den i första rutan, Garnet räckte till en mössa också.
De andra tre tröjorna är Ufon som legat halvfärdiga ett tag. Jag tycker det är roligt att sticka men att sy ihop tröjan är mindre roligt. Men nu är det också gjort. Så helt plötsligt blev tre tröjor klara samtidigt. Sedan har jag fått tre beställningar från olika håll. En Harry Potter halsduk. Det garnet har vi beställt från Canada, men det är två månader sedan så jag tror något har gått fel med beställningen. En tröja till en tre-årig kille och så ska det virkas Babblarna till en liten tjej.
Den här fina ekorren fick jag se igår när jag gick in från gårdshuset. Han var inte alls rädd, utan satt där i hasselbusken och åt hasselnötter, medan jag fotade från alla möjliga håll för att få bästa bilden (tur det finns digitalkamera nu för tiden, bara att slänga alla misslyckade foton i papperskorgen)
Det satt även en hackspett på stolpen under hasselbusken, men han var väldigt snabb så där blev kortet lite suddigt.
Vad gör jag i gårdshuset då, jo, jag håller på och storstädar efter sonen som flyttade till egen lägenhet förra veckan. Han har städat säger han. Ja, ja golvet var väl rent och dammsugit, men allt annat. Och det är så fruktansvärt tråkigt att gå där ute ensam och städa. Jag går dit en stund och städar, sedan går jag in och gnäller lite, men efter en stund är jag tillbaka bland dammråttorna igen. Ska även ta och möblera om lite. En hel del möbler ska bäras upp, en del ska eldas upp. Men det är så tråkigt för jag kan inte göra det själv och min man är fortfarande inte riktigt bra så allt blir bara halvdant. Får be mina starka killar nu i veckan när de har höstlov, eller dottern som också är hemma en vecka. Fast det är mycket annat inbokat också den här veckan.
Idag har det varit så där härligt höstväder igen. Så jag var bara tvungen att ge mig ut med kameran igen. Jag åkte till Korrö Hantverksby som ligger 1 km från mitt hus. Där var inte mycket folk. Det var vaktmästaren och jag som gick runt som en tokig turist och fotade allting. Spelar ingen roll, det är så vackert där.
Så om ni inte tröttnat på att titta på höstfoton så kommer det några färska från dagens utflykt här.
Synd att jag inte hade kaffetermosen med mig, för det hade varit mysigt att sitta på bänken och fika bland höstlöven.
Önskar er alla en Trevlig Helg!
Bra tant reder sig själv
21 timmar sedan