Rödhake

Rödhake
foto: Anne-Lie

söndag 11 december 2016

3:e advent

Oj, vad tiden, dagarna rusar iväg. Jag hinner inte riktigt med. Förra veckan hände det lite för mycket, tre dagar på rad var uppbokade och jag var ute på olika ärenden. Fram och tillbaka.
Jag har en liten checklista på vad som ska göras om dagarna, men den rätta julstämningen och alla förberedelser har svårt att infinna sig i år. Vet inte varför.

Men lite julgodis har jag kokat den här veckan. Knäck gjorde jag i fredags, de blev bra, brände mig en gång och fick byta strumpor två ggr, jobbigt när knäcken hamnar på golvet. I dag har jag kokat 5-minuters kola...och hoppas få hjälp att packa in dem senare i kväll.
Jag och min man har även varit ute och busat med Elsa i hagen, vi kastade boll som hon fick springa efter och hämta. Och det är 100 knop som gäller. Jag passade på att plocka enris, tänkte försöka göra en krans att hänga på dörren. Det brukar jag göra till 1:a advent, men bättre sent än aldrig.

I onsdags försvann internet och fast telefon. Vi ringde och felanmälde, fick besked att det skulle åtgärdas till den 12 dec. På torsdagen fick vi sms att det var ett större kabelfel och det beräknas vara lagat till den 20 dec. Usch, så jobbigt det kändes, inte populärt hos tonårskillarna. Men de ville nog bara skrämma oss lite....för i fredags var felet lagat igen och internet tillbaka. (min mamma tyckte också det var jobbigt att vara utan telefon, hon är 87 år och skulle det hända något kan hon inte ringa till någon, hon tycker det är krångligt med mobil)

En dag i veckan tog jag på mig stridsutrustningen. Passade på när Elsa var på dagis annars hade hon väl blivit livrädd för mig. Jag har odlat tre sorters chili i min tunnel i år. Två sorter har jag skördat tidigare och när jag skulle dela/kärna ur/ och mixa dem gjorde jag en stor miss.  T'änkte inte på att chili är väldigt starkt. Det började sticka i näsan och jag fick torrhosta, och så kliade jag mig i ögat. Skulle jag aldrig gjort. Fy, vad det började svida. Det kändes som det brann en eld i ögat, jag spolade med kallt vatten, men inget hjälpte, jag kunde inte öppna ögat, det gjorde så ont. Efter en halvtimme började det bli lite bättre. Jag trodde faktiskt jag hade skadat min syn. är jag nu skulle ta hand om skörden från den tredje chilin ville jag inte göra samma misstag igen. Så på med plasthandskar och scarfs runt mun och näsa och den här gången gick det bra. I och för sig var jag lite uppretad också på en av våra tonårskillar som bor här, så det var skönt att avreagera sig på chilin.

Linneryds Hembygdsförening har tryckt upp en almanacka som är till försäljning och som ska delas ut till nyinflyttade i Linneryd. Lokala fotografer har fått skicka in foton som är tagna från bygden  till hembygdsföreningen och så har de valt ut tolv foton bland alla som har kommit in. Är så glad att ett av mina foton kom med. Här ser ni vilken.

Yngste sonen och hans flickvän kom hem en eftermiddag i veckan och letade julgran. De hittade en som de tog med sig hem. Som vanligt frågar våra ungdomar om det finns något att äta. jag bjöd dem på hamburgare.

Det har varit lite hemligt var min dotter är just nu. Men de har släppt sekretessen. Dottern och ca 100 till från hennes kompani är på Gotland och har övningar i två månader. Den här veckan får de permission ett par dagar. Hon kommer hem på torsdag. Jag har fixat lite julgodis till henne (knäck) och saffransskorpor till hennes kompis, som de kan sitta och mumsa på där på vandrarhemmet under julhelgen, då de inte är lediga. Och så tänkte jag fixa till ett litet julbord på lördag.

(Vinet hoppar jag över)

Idag är det tredje advent. Och dagen är snart slut och jag har fortfarande inte tänt det tredje ljuset.

7 kommentarer:

Lisa i byn sa...

Jag tål inte julgodiset, och Stefan är inte så glad i det, så jag behöver inte göra något.
Vi hoppar över chokladen, men tar gärna vinet, alla är vi olika.
Kram

Helena sa...

Grattis vad roligt att ditt foto kom med i almanackan! Hoppas det står ditt namn under.
Vad skönt att Malin får komma hem några dagar. Elsa blir nog jätteglad att se matte igen, och ni också.
Ha en fin vecka, i går fick vi lite snö, som bl¨ste bort igen tyvärr.

Evas Pyssel sa...

Vilket vackert foto du fick med i almanackan. Du borde ha fått med fler för du har många som vi fått njuta av. Håller med lite om julstämning...den kommer fläckvis, som t.ex igår när hela familjegänget gjorde julgodis, eller när mannen och jag sitter vid brasan med frukost och tända ljus en lördagmorgon. Eller söndag förstås. Jag är ingen städfantast men älskar att pynta och då måste det förstås vara städat.Tycker om att baka de vanliga sorterna som vi brukar. Nä, känner ingen stress i år. Tänk förr med heltidsjobb, fyra barn i huset och ett antal julavslutningar och luciafester. Då var det "full spruta". Ibland undrar jag hur man hann med allt då ?
Ha det gott och ta´t lugnt. Kramar till dig från Eva

Monica sa...

Ja, visst går tiden fort nu i advent! Så är det varje år, men i år har vi nästan en hel vecka kvar till julafton när det är 4:e advent, så vi har mer tid än vanligt!
Nu har jag nästan alla julklappar klara, inslagna och med rim på. Jag väntar fortfarande på några jag beställt på nätet bara. Och eftersom vi ska fira jul hos mellandottern, så är det inte så mycket mat jag behöver göra. Så här är det lugnt!

Grattis till att du fick med din bild i almanackan! Förstår att du är stolt! Jag fick med två bilder i en bok, som heter "100 balla ställen i Skåne" för ett par år sedan och det är jag stolt över... ☺️
Ha en bra adventsvecka, kram, Monica

Rost och rädisor sa...

Aha, så fick jag då förklaringen till den mordiska bilden! Hoppar nog helst över både chili och vin, men choklad går ju alltid ner.
Grattis till fina bilden i kalendern!
Ha det så gott
/Anette

Ingrid sa...

Jaså minsann, du har din dotter på Gotland, eller har haft, för nu är hon väl på väg hem. Såg i din kommentar hos mig att hon blivit försenad på grund av blåsten. Nog är det underligt att man lägger ner hela det gotländska försvaret och så helt plötsligt får för sig att dra igång igen. Vilket resursslöseri!

Nu är det mycket att komma ihåg att göra, men det brukar ordna sig och juldagarna är snart över. Och bara vi kommer över nyår kan man börja märka att dagarna blir lite längre och det känns som om det finns hopp om en ny vår.

Kram, Ingrid

Snäckskalsdalen. sa...

Gratulerar till att man tog med din bild - det hade jag oxå gjort om jag hade varit den som valde bilder till almanackan!
Tänk så kul Elsa hade när ni lekte båda två med henne! Kan riktigt se det.
Och godis har du gjort! Mmm....men det är ju så brännhett, huuuh.
Stor kram