Några av mina intressen, sticka till olika hjälporganisationer, gjuta i betong och fotografera

Några av mina intressen, sticka till olika hjälporganisationer, gjuta i betong och fotografera
foto: Anne-Lie

måndag 12 november 2018

Ger upp!

Vilken grå och jobbig November månad. Samma väder varje dag, dimma, dis och regn.
Våra flyktingpojkar tränar varje vecka, en av dem tränar i Växjö och på tisdagskvällarna måste jag hämta honom 22.22  för så sent går det ingen buss hem. Och vilken dimma det var i tisdags, man såg knappt vägen, visste inte om den gick åt höger eller vänster, jag var helt slut när jag kom hem. Man spänner sig, man ser ju inte om det hoppar upp djur på vägen heller....men allt gick bra.

Jag är fortfarande extramatte åt Elsa, det är 5:e veckan nu, fast dottern har varit här fyra dagar. Pratade med dottern igår, troligen kommer hon och hämtar sin Elsa tis/onsdag den här veckan. Hon ska prata med sin chef idag. På onsdagarna brukar en av killarna åka med bussen som går kl 9.00 till skolan. Då följer vi med till bussen, passar på att kasta lite boll på åkern innan bussen kommer.

Har börjat med förberedelserna inför advent och jul.
Lussekatterna är bakade och ska försöka få ork till att rulla/steka julköttbullar någon dag. De flesta julklappar är köpta men inte inslagna. Men innan jul ska vi fira tre födelsedagar i familjen.

På landet är det mörkt om kvällarna, har tänt upp några ljusslingor ute, tycker det är jobbigt med mörkret.

Jag köpte ett "billigt" pussel för 49 kr. 1000 bitar. Men nu har Habib och jag gett upp. Första gången jag ger upp när det gäller pussel. Men det här var en utmaning. Pusselbitarna är tunna, och de "sitter" inte ihop med varandra, lossnar hela tiden, usch nej, det blev för jobbigt.

Min mamma har fått jobbigt besök i sin trädgård, Vildsvinen har varit där flera  nätter och bökat upp hennes trädgård. Så tråkigt.

Nu på morgonen har jag pratat med Ljungby lasarett, ingen tid för operation än. Min remiss har kommit in, men jag har ingen tid inbokad hos läkaren än, blir i början av december, trodde hon. Och då ska läkaren bedöma om jag ska opereras/vilken operation osv. De lovade att ringa om de får återbudstider. Med andra ord får jag kämpa på här om dagarna med min värk. Tur det finns värktabletter och gåstavar, annars skulle jag ha svårt att förflytta mig.

6 kommentarer:

Ingrid sa...

Nog är det en sällsynt grå och trist november vi har i år. Det är minsann lätt att deppa när det är så här, men du är duktig som kämpar på trots värk. Sonhustrun går också och väntar på operation och även hon håller på och förbereder sig för julen.
Hoppas att du snart får besked om när de har tid att hjälpa dig.
Varm kram, Ingrid

Monica sa...

Ja, nu är det glest mellan solskensdagarna! Detta mörker gör en ju inte glad...
Förstår att du har det jobbigt med din onda höft och all väntan. Jag dras ju med en huvudvärk sedan 3 1/2 månader nu, och det tar på humöret sak ska säga. Man oroar sig ju för vad det kan vara. Otaliga läkarbesök och ingen kan säga vad det beror på. Värktabletter har strykande åtgång här också!
Tänk att du redan har kommit så långt med julförberedelserna! Jag har inte gjort någonting än. Men döttrarna ska fira med sina respektive i år, så vi ska ha en "andrajul"den 26:e och då har vi bara julklappsspel, så det är inte så mycket att köpa.
Vi hoppas på en solskensdag snart!
Kram, Monica

Bibbis blandning sa...

Jag hoppas att du får flera roliga pussel i julklapp.
Det är så eländigt att du ska behöva vänta så länge på operation. Tur att du har din stora familj som stöttar dig.
Jag skickar över en stor värmande cyberkram till dig.

Rost och rädisor sa...

Sprang som en dåre fram och tillbaka mellan växthus och kök härom dagen för att göra en fotografering när solen tittade fram en minut mellan molnen. Sista gången sprang jag i morgonrock och stövlar (skulle i duschen). Det är ju ingen som vet när man får se gult igen om man inte bakar solgula lussekatte förstås. Så perfekta och jättefina! Nej, inte kul att köra på kvällarna nu. Här är det påkört vilt titt som tätt (mannen får ta hand om).
Låter som du ändå börjar se slutet i tunneln på denna nästan oändliga väntan på operation. Kram på dig!
/Anette

Helena sa...

Har varit dålig på att kommentera bloggar, men nu kommer den. Så otäckt att köra så sent på kvällen, men du är ju van att hämta och lämna pojkarna. Det är ju bra dom är intresserade av idrott, så det är ju värt resan.
Kunde inte vildsvinen böka i skogen istället, eller hjälpa bönderna att plöja? Men det är nog frestande med gräsmattor.
Väntar varje dag på att du ska få tid för operation, nu börjar jag bli otålig.
Kram och trevlig födelsedagshelg.

Eva S sa...

Regnigt grå har november varit! Nu går vi mot jul och ljusare tider! Jobbigt med den värken, hoppas verkligen att du får op.tid snart! Önskar dig en fin adventstid!