Sista helgen.

Helgen som ligger bakom var vår sista helg som avlastningsfamilj åt extrabarnen, nu har jag två kvällar kvar den här veckan då jag ska hjälpa familjen i deras hem. Sista kvällen tänker jag bjuda på kladdkaka, skulle köpt varsin present till barnen men kom på det lite sent. Funderar på överlevnadsarmband till killarna. Vad tror ni, kan det vara en bra present? Sen väntar nya uppdrag för oss (ja, det har redan börjat)

I fredagskväll hade vi köpt familjepizza till kvällsmat, det uppskattades, de åt så jag trodde de skulle spricka.

.

På lördagen åkte vi till pulkabacken, men det var dåligt glid i backen, barnen satt mest och hackade på stora snöklot. Vi bestämde oss för att ta en promenad runt Kyrkviken i Linneryd. Men hjälp vilket klagande och knorrande det blev, "det är så jobbigt att gå, jag orkar inte..." osv. Men när vi kom fram var det is på viken så de kunde "gå runt på isen". Då var det helt plötsligt inte alls jobbigt att gå utan bara roligt. (de två översta bilderna är mobilbilder)

Kyrkviken

Efter många års diskussioner gjordes slag i saken senhösten 1988. Den igenväxta viken (avskild från Linnerydssjön) pumpades tomt. Två pumpar som orkade med 2400 minutliter vardera tömde viken på 129 dagar.

Rensningsarbetet började den 13 oktober 1988 och var klart åtta dagar senare. Redan till jul hade sjöns källådror fyllt viken med sina 40 000 kvadratmeter och som mest tre meters djup.
Det om skönheten. Nu till krämpan. Några år efter restaureringen kom vattenpesten, det vill säga vattenväxten Elodea canadensis som trivs i dammar och förstör dem.

Ännu en gång tömdes viken på vatten och med krattor samlade folk ihop växtslamsor. Det var år 2006. Förhoppningen var att denna satsning räddade viken. Men vattenpesten är tillbaka.
– Man kanske måste rensa en gång till.

Vår snögubben har ett riktigt gympapass i trädgården, han tänjer ordentligt åt ena sidan, frågan är om han kommer upp igen och kan tänja åt andra hållet...det kunde han inte för nu har han tappat huvudet.

På kvällen bjöd jag på pannkakstårta...ni vet sån som Pettsson och Findus brukar äta.

På eftermiddagarna har vi haft svenskalektioner vid köksbordet. Vi har tränat på att läsa, skriva ord och lära oss alfabetet. Mycket skratt har det blivit. Det kan bli mycket tokigt när man inte kan.

 En stor bukett tulpaner i vitt och rosa, köpte jag hem till helgen, tycker de är så fina...när jag sedan tittade i almanackan vilket datum det var såg jag att det var vår förlovningsdag, 28 år sedan. Då passade det ju bra med en tulpanbukett på bordet.

 Min systers hund brukar följa med oss på våra små korta promenader. Här sitter hon fint på bänken vid vår sjö, ingen annan ville sitta där pga. snön.

En tacksam liten matgäst. Nu när det varit så kallt får man inte glömma bort att ge fåglarna mat.

Ut och In

 Ut och in har jag sprungit idag. Från bostadshuset ut till gårdshuset i tofflor i snön. För idag tog jag mig i kragen och plockade in mina pelargoner som står i gårdshuset, garaget under vintern. De ser inte mycket ut för världen just nu, men hoppas de blir bättre.

 Så har dottern och jag försökt få avocado-kärna att gro, vet inte hur många kärnor vi testat på, säkert 5-6 st. Men skam den som ger sig, sista försöket lyckades vi. Se så fin den är.

Även i den här krukan kommer det upp några små plantor. Här har i stoppat ner kärnor från frukten Pomelon.

Nästa steg för mig blir att försöka så mina petunia och flitiga lisa frön. Förstår inte att det är lika kämpigt varje år att komma igång med odlingen.  Det är ju bland det bästa som finns. Men det blir upp och nervänt överallt när man sätter igång, jord och krukor..det är just det som jag drar mig för.

Vintervitt

Det är så roligt när man tittar in på alla fina bloggar man följer....just nu handlar de flesta inlägg om vintern och all snö som har kommit ner. Och på alla bloggar finns det mängder av fina vinterbilder.. Så kommer det även att bli i mitt inlägg...en massa vinterbilder. För det är helt sagolikt vackert ute, bara solen som fattas för att det ska blir riktigt bra vinterbilder.

I helgen har tre av våra barn varit hemma, vi har ätit gott varit ute på promenad, haft snöbollskrig, rullat snöklot  och även gjort en snögubbe. Även vuxna barn kan ha roligt i snön. De två yngsta killarna frågade om de fick sova över och det är bara roligt när de vill stanna hemma. Bla. har sonen som ska resa till Nepal varit hemma. Tyvärr har han skadat sitt knä på träningen igen. Förra gången gick korsbandet av så han fick opereras, nu är det något med ett ledband i knät. Hoppas verkligen att han kan följa med på resan till Nepal. Han haltar och har ont när han sträcker ut benet. En sån otur han har. Håll tummarna att det läker fort, han reser den 14 februari.

Vinterbilder ja, det är inte lätt att välja ut bara en eller två bilder så här kommer det en gäng.

Köksingången på vårt hus

 Timmerstugan nere vid sjöudden

 Var upp och hjälpte min mamma att skotta lite och fick se de här snödropparna mot husväggen.....

Så var trasselhögen klar...Monika gissade rätt, visst skulle det bli nallar. De här är överlämnade till min syster nu. De ska säljas på Röda korsets riksstämma i Växjö i maj. (jag tror det var så) Roliga att sticka men mindre roliga att sy ihop.

Nu är jag lagt upp maskor till en ny tröja av garnet jag fick av Agneta. I morgon blir det ett besök på skolan, hoppas att de ger ett positivt besked.

En glad och stolt mamma

Ja, det är precis vad jag är det...glad och stolt.

Varje morgon när jag äter min frukost (som består av 1 msk linfrö och en kopp te och så några piller, magnesium och D-vitamin) så läser jag tidningen. Idag när jag kom till "Tingsryd-sidan" fick jag se ett foto på min son. Det var ett reportage om den resan han ska ut på om två veckor. Han går sista året på barn och fritid och ska göra tre veckors praktik i Nepal.

Barnhemmet ligger i Nepals huvudstad Kathmandu och det tar hand om omkring tolv barn i åldrarna 3–19 år.
– I Nepal skäms man fortfarande om ens barn har en funktionsnedsättning och dessa barn lämnas ofta bort. I bland lämnas barnen på sjukhusen men även direkt på gatan. Dessa barn kommer sedan till barnhemmet och får hjälp och en bostad där, säger Friederike Debus som är internationell koordinator på Wasaskolan.

Hoppas länken jag bifogar fungerar. För det står mycket mer intressant i tidningen. 

http://www.smp.se/nyheter/tingsryd/lions-tar-eleverna-till-nepal(4616355).gm#.VMiYQe8puPs.facebook

Skaparglädje

Ni som känner mig vet att jag älskar att pyssla både med det ena och det andra. Stickar tröjor till vänner och bekanta men jag stickar även små babytröjor som jag skickar till olika hjälporganisationer,  Jag fyller en pappkartong med stickat och så skickar jag iväg det. Och så allt pyssel i trädgården, fast det är ju inte riktigt säsong för det än....fast det är dags att så frön nu.
Just nu ser det ut så här på mitt bord, en stor trasselhärva liknar det mest...ni ska få se vad det blir i nästa inlägg, när alla trådar är fästa och "projekten" är ihopsydda.

Jag fick ett mail i måndags att jag hade ett paket att hämta ut på Preem, hämtade ut det i går då jag ändå hade ärende dit. Stort härligt, mjukt paket. 

Skyndade mig hem och öppnade (jag visste vad det var i, men det är spännande ändå) Min fantastiske bloggvän Aggie hade en MASSA garner som hon köpt för länge sedan som bara låg och "skräpade". Hon tyckte det var bättre att jag fick dem. Och vilken lycka för mig. Tänk att få 4 kg garn i olika färger. Så många fina tröjor jag kan sticka nu och skänka vidare. Tack snälla Aggie  att du tänkte på just mig.

Så har vi äntligen fått lite snö här också...jag  tycker det är så fint. Man får skynda sig ut att fota för den brukar inte ligga kvar så länge. Extrabarnen kommer i helgen så jag vore tacksam om den låg kvar då så vi kan gå till pulkabacken, jag tänkte vi skulle grilla ute också och dricka varm choklad.

Inne blommar jul amaryllisen.

Det är något knas på inställningen på kameran, men jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det. Får väl ta en titt i bruksanvisningen igen. Färgerna blir lite konstiga och rutan som talar om att det är fokus på objektet man ska fota på är på "fel ställe". Suck!!! (Nu har jag fixat "fokusrutan", ibland är det bra att inte ha några ung. i huset, då måste man ta tag i det själv. Tänk om jag kunde komma ihåg till nästa gång hur jag ska göra)

Tyvärr hinner jag inte in och besöka era bloggar just nu, sitter inte så mycket vid datorn överhuvudtaget. Har andra saker på gång just nu som tar ganska mycket tid. Och det är fantastiskt roligt. 

uppdatering

Dags att uppdatera lite på den här sidan. Har hamnat i bloggtorka och vet inte riktigt vad jag ska skriva om. Men jag gör ett försök att få till ett inlägg idag.

I helgen när vi hade extrabarnen hos oss hade vi sån tur att det kom lite snö.....barnen gjorde en fin snögubbe åt mig i trädgården.

Visst är "Bullen" fin (snögubben heter så) potatis till näsa, blomkruka till hatt och en varm skön halsduk. 

Jag hade kameran med mig ut och fotade när det snöade, när jag skulle ha den efter en stund så fungerade den inte. Motivet syntes inte i bildskärmen. Jag blev helt kallsvettig, visst ska man kunna fota ute även om det snöar och kommer någon liten flinga på kameran, och kameran är ju ganska ny. Som tur var har vi garanti på den.

På kvällen ringde jag till dottern och pratade med henne, så berättade jag om kameran. Men mamma sa hon, du har nog bara kommit åt en knapp så du stängt av bildskärmen, kommer du inte ihåg att du gjorde det på en gamla kameran också....senare på kvällen satte jag mig och läste igenom bruksanvisningen, kapitlet om bildskärmen, där stod hur jag skulle göra. Så enkelt det var, BARA att trycka på en knapp. Så nu fungerar den igen.

Här ser ni mitt julklappspussel jag fick av äldste sonen. Det är så rogivande att pussla, tyvärr kommer man inte i säng i tid på kvällen, man fastnar lätt bland pusselbitarna.

Min man städade bland alla våra papper och tidningar som samlats på en hög i hyllan. Då hittade han en fröpåse utan namn på. Och jag har ingen aning om vad det är för frö jag har samlat ihop här. Är det någon som kan hjälpa mig.

Min vrickade fot är fortfarande inte bra. Jag har ringt sjukvårdsupplysningen två ggr och pratat med dem, men de tycker inte jag behöver åka till doktorn. Den mesta av svullnaden har gått ner (Men inte allt) och nu när jag ska upp på toa på natten och lika så vid uppstigning på morgonen har jag svårt att gå på foten. Nämnde det för sköterskan och eftersom jag har hälsporren i samma fot som den vrickade trodde hon det kan bero på att jag belastar fel när jag går nu. Får väl försöka stå ut med då...ett tag till annars ringer jag doktorn eller distriktssköterskan så de får titta på det. Jag vet att det tar tid innan det blir bra,...men det är det här med tålamod.

Nytt År

Dagarna mellan jul och nyår fick vi några riktigt kalla dagar/nätter. Den kallaste natten visade termometern på -17 grader.

Vi hade extrabarnen hos oss de dagarna och de älskade att vara ute och hugga på isen i vår damm. De satt med yxa och hammare och hackade för att få hål på isen. (ja, någon hammare och yxa åkte igenom och ligger på botten i dammen) Och fina isklumpar fick de loss. de gjorde jag en islykta av, det lyste så fint på kvällen och barnen tyckte det var roligt att jag använt deras "Klumpar". Tyvärr så trampade två av barnen genom isen och blev rejält blöta så det var ganska kämpigt att få stövlarna torra.

 En dag promenerade vi ner till sjön där gjorde barnen snöbollar i långa rader, de använde vi att släcka elden med innan vi gick hem...

det var så fint på  sjön.

Rimfrost.

Många fåglar har vi på besök runt vårt fågelbord, här kommer bilder på några, men det finns fler sorter som tex. det vackra domherreparet, blåmes, koltrast, nätväcka mfl.

 Dottern är ju på väg till egen lägenhet i Eksjö, i morgon kör vi flyttlasset. Här håller hon på och slipar köksbordet hon köpte på Erikshjälpen. Sen har jag hjälpt henne att lacka om bordet.

Den här tjejen har lärt sig att sticka under dagarna de var hos oss, en mycket lättlärd tjej. Roligt för mig att få en stick-kompis.

Idag har jag halkat omkull och stukat foten. Den är rejält svullen och öm. Men jag tror inte något är brutet, för jag kan gå på foten. Men det gör ont när jag går upp och ner för trapporna och ute där det är ojämn mark. Att ta av/på strumpor är inte heller något vidare. Ringde sjukvårdsupplysningen, de sa jag ska sitta med foten högt och ha en elastisk binda om vristen. Och ang. flytten i morgon så fick jag inte bära något utan sitta på en stol och vara arbetsledare (tror inte det funkar, men kan ju försöka) Nu ska dottern bo på tredje våningen och ingen hiss, så det blir väl ett litet äventyr att komma dit upp.