Några av mina intressen, sticka till olika hjälporganisationer, gjuta i betong och fotografera

Några av mina intressen, sticka till olika hjälporganisationer, gjuta i betong och fotografera
foto: Anne-Lie

måndag 9 mars 2015

Saknad

Den här morgonen börjar med några tårar som rinner nerför min kind.
Kanske ska ta det från början. För tre veckor sedan reste min son och två andra elever från hans skola till Nepal för att göra sin praktik på ett hem för utvecklingsstörda barn. I lördags var det dags för hemresa till Sverige igen....men fick ett meddelande från honom att han inte kommer hem den dagen för att det varit en flygplansolycka på flygplatsen i Katmandu. Så hela flygplatsen var avstängd. Som tur var var inte min son med på flyget.

Flygplan glidlandade i Nepal

FLYGOLYCKA. 224 passagerare kom undan med blotta förskräckelsen när en Airbus A330 från Turkish Airlines missade landningsbanan i Nepal och glidlandade på gräsmattan bredvid.
Piloterna avbröt det första landningsförsöket i Katmandu, men även andra gången gick det snett.
– När planet gick ned missade det på något vis rullbanan och hamnade i stället i gräset, säger flygplatschefen Birendra Prasad Shrestha.
Ingen uppges ha skadats fysiskt, och flygplatsen fick stänga för internationella flygningar.
– Vi har kallat in tung utrustning för att baxa undan planet, säger talesmannen Purna Prasad Chudal.
Med sitt läge bland världens högsta berg är flera av Nepals flygplatser en riktig utmaning för många piloter.

Igår läste jag på skolans hemsida att de troligen skulle åka med ett flygplan hem till Sverige idag på morgonen. Så hela morgonen har jag tänkt på sonen att nu är han uppe i det blå och flyger....Men så kommer det ett mail från sonen. Han skriver att det var fullt på planet så de fick inte plats, det flygbolaget de tänker åka med har fullbokat till och med torsdag så innan dess kommer de inte hem det kan dröja ännu längre. Eleverna har hemlängtan nu och jag längtar efter min son. Har gråtit en skvätt här på fm, saknar honom och hoppas verkligen de snart kan komma hem. (Sen finns det en viss person som säger att vi inte tagit till oss våra fosterbarn känslomässigt, då skulle han se mig nu när jag sitter här med oro och tårar)

Nu till något helt annat.  Vilket vårväder vi blev bjudna på igår, 15 grader och strålande sol. Och det är lika skönt ute idag.
Vi var på promenad ner till sjön i det härliga vädret. Där hade bryggan åkt iväg en bit ut i sjön...en nässelfjäril såg jag flyga förbi när vi gick men han hade inte tid att sätta sig ner så kunde fotografera honom. Krokusarna har slagit ut vid söderväggen, en kruka med vårblommor planterade i kruka vid trappen. I eftermiddag ska jag ut och klippa ner lite växter och klä av granbockarna.

 Årets första fika blev det ute i går, ser ni mig?

 Ett besök i min mammas jordkällare gjorde jag förra veckan, där vinterförvarar jag mina fuschior och dahliaknölar.

Jag tog hem dem och klippte ner dem lite grann, men det var liv i dem och jag hoppas de kommer att blomma fint för mig även den här sommaren.

kolla in dahlian vilka skott.....

Dottern ringde hem en kväll i veckan, förstår att det kliar i hennes gröna fingrar nu. Hon hade varit och köpt några fröpåsar. Hon hade sått tomater och sockerärtor, hon ska försöka odla det i sin lägenhet. Inte lätt att bo i lägenhet utan balkong, när våren kommer när man är van att bo hemma med en stor trädgård.
Hon håller på med sitt lastbilskörkort nu, och så har hon varit på bal på regementet, Hon har fullt upp och har inte tid att komma hem så ofta. Hoppas vi får se henne i påskhelgen...och även alla våra andra barn.

Ännu en trist sak är att jag har tappat min nya mobiltelefon i golvet (2 månader gammal)så den gick sönder. Hade tagit med den upp på övervåningen och la den på trappräcket för jag väntade på ett samtal, när jag skulle ta den tappade jag den nerför hela trappan. 

Det här blev en inlägg med både negativa och positiva inslag. Nu ska jag försöka njuta av det fina vädret resten av dagen. 

13 kommentarer:

Gunborg Uhno sa...

Förstår att du längtar efter sonen.Hoppas han får plats på ett flyg snart.
Och vilken otur med nya mobilen.Men det är sånt som händer tyvärr.
Vi satt ute vi med igår det var ju en helt underbar dag varmt och skönt
/Gunsan.

ulla laiho sa...

Vilken fruktansvärd oro du måste känna för sonen och hans hemfärd. Det är sådant där som mal och mal i tankarna hela tiden ända tills han står framför dig och du kan krama om honom.

Vi hade också ett fantastiskt väder med sol och värme igår. Vintergäcken slog ut och en massa insekter kom på besök.

Min dotter med familj hälsade på och hon hade krattat kvistar och visset i sin trädgård.

Ha en bra vecka trots all oro!

Theresia sa...

Kram till dig! Ibland får man tänka: Det kunde varit värre, och känna tacksamhet över allt som är bra. Hoppas du kan få hjälp på försäkring för telefonen. Och att de får ha bra dagar i Nepal trots allt!

Monica sa...

Förstår din oro över sonen, man vill helst ha alla omkring sig, så att man har koll på dem...Men huvudsaken är ju att han är välbehållen!
Fint väder här idag också, har just gått en härlig långpromenad med min syster och hennes taxar.
Ha det gott, kram, Monica

Nette Cecilia sa...

Hoppas det ordnar sig till det bästa för er ,synd på telefonen ,men vissa dagar är det bara så ,kramen ,Nette

Polargrevinnan sa...

Nu har du sonen snart hemma. Vad fint vi har det nu för tiden med all kommunikation vi kan ha med våra resenärer, var de än befinner sig. Lite lindrar det oron.
Vad arg man blir när man klantar till det. Jag tappade kameran i golvet och det blev en ny kamera. Onödig utgift den trasiga var bara 3 år.
Ha det bra.
Kram Viola

Evas Pyssel sa...

Inte roligt alls, men tråkiga negativa dagar brukar ofta vända dagen efter. Så brukar jag i alla fall tänka. Hoppas hemresan för sonen ordnar sig så att du snart har honom hemma igen.
Trist med mobilen också. Tar inte försäkringen det ?
Solen har verkligen strålat idag . Jag har rensat mina tre långa rabatter och det kändes skönt. Det är ju mycket lättare när allt inte kommit upp än. När jag stod framför den växten jag fick av dig , den som liknar hortensia fast små blommor ( vad 17 heter den nu igen ??) fick jag för mig att man inte ska klippa ner den. Vad säger du ?
Här är f.ö. rörigt eftersom "vi" tapetserar och målar i köket. Roligt men man längtar efter att få alla köksprylar på plats igen.
Kram Eva

Evas Kvarnaro sa...

Hjälp vilken skräck berättelse,
hu så hemskt att få höra och läsa.
Förstår dig precis Annelie, vem skulle inte gråta och längta efter sonen.
Snart är han hemma och du får krama honom tills hans säger ifrån, hihi....
Livet går i vågor eller hur, det positiva och negativa lever ihop.
Ingen vill ha negativ till vän.
Lyssna inte på 'onda tungor' de ska inte förstöra den fina Annelie.

Det eviga samtalsämnet är vädret,
ja och vilket härligt måndagsväder vi hade. Jag planerade några söta små pensé plantor i rabatten, så vårligt det blev.
Sköt om dig, kram/ Eva

Eva Trillian sa...

Fy vilken oro. Hoppas du snart har honom hemma!

Gunilla sa...

Att oroas över sina barn är riktigt jobbigt och att han är så långt borta är ju ännu värre men hoppas att allt ordnar sig.

Här har våren tagit paus idag.
Snöblandat regn men förhoppningsvis så blir det fler fina dagar framöver.

Ha det gott

Raija sa...

Hoppas sonen kommer hem ordentligt nu. Förstår din oro.

Hos dig växer det. Jag glömde ta in min dahlia i höstas :-( .

Lisa i byn sa...

Du får njuta av det fina vädret, så länge det varar, och njuta av det goda. Men förstår att du längtar efter ungdomarna.

Kram

Snäckskalsdalen. sa...

Ja, jag läste om den olyckan. Och jag tänkte på er son men hade ju ingen aning om att dom var på väg hem redan, liksom i samma veva. Hoppas dom kan förströ sig i staden så länge. Huvudsaken är ju att det går tryggt till väga.
Och så mobilen, det är hopplöst lätt att dom glider ur händerna, försäkring?
Kul att dottern har så mycket trevligt att göra, men tråkigt att hon inte hinner hem, men hon kommer nog snart, det pockar säkert på att komma hem och "projekta lite".
Å, Sjöudden, älskar den biten!
Kramar