Lite av varje....

 I fredagskväll tog jag bilen och körde till Eksjö/Tranås. Jag och min syster med familj hade köpt biljetter till en Gospelkonsert i Brunnsparkskyrkan i Tranås. Gospelsångaren Samuel Ljungblahd sjöng (ni vet han som sjöng på Carl-Philips bröllop), och vilken fin konsert, det svängde verkligen om gospelsångerna. Och en stor kör från olika församlingar i Tranås medverkade, de var säkert 70-80 st. Är så glad att jag kunde åka iväg på det här.
Jag har en jämngammal kusin som bor strax utanför Tranås. Hon bjöd på middag och kaffe innan konserten, alltid lika roligt att få träffa henne och hennes familj.
Sedan sov jag över hos vår dotter, tänkte vi skulle ha en trevlig lördag tillsammans, men hon skulle ut med en kompis på spårkurs med deras hundar. Hon körde från lägenheten tidigt på morgonen. Men så är det ju, man hittar nya vänner på orten där man bor. Jag är tacksam att jag fick sova över i alla fall.
Nu är dottern i Stockholm och går högvakten utanför Drottningholm slott, så hennes lilla Elsa är hos oss till torsdag nästa vecka.

 En kväll i veckan hade vi vår bönegrupp samlad hemma hos oss. de senaste gångerna har jag haft köpebröd till fikat men fick för mig att baka den här gången. Gjorde skållat bröd och jäste dem i brödkorgen. Brödet blev saftigt och gott...och jag tycker det blir fint att titta på när det jäst i korgar.

 Vi har massor av äpplen i år. Aroma trädet är fullt av äppel som borde plockas ner och läggas i kartong likaså Cox Orange. Behöver få lite hjälp av husets folk att klättra på stege bara för att få ner dem. Det är så härligt att se när killarna kommer från skolan, då tar de ett äppel i trädgården och äter på. Det är gratis, säger Said, kostar inget att plocka från trädet. Helt rätt och mycket godare också.

Gick till "tunneln" för att plocka in lite tomater och funderade vad det var för blå liten blomma som stod därinne och blommade. Studerade ett tag och såg att det var min sallad som blommade. Hm, salladen skulle jag dragit upp för länge sedan. Det är mycket man ska, men som inte blir gjort.

Några naturfoton har det blivit också. Hade varit och handlat och såg den här fina svanen på hemvägen. och ingen kamera med mig. Tur att det bara var två km hem. För jag körde faktiskt hem och hämtade kameran och fotade.

Så här fint var det vid Sjöudden i måndagskväll, men jag var inte där för att fota utan av en helt annan anledning.  Och det var inget roligt uppdrag vi var ute i, men det tänker jag inte berätta om. Kan bara säga att det blev ett lyckligt slut.

Hemma hos min kusin låg det här gosedjuret och vilade i soffan. Ingen plats till oss andra utan vi fick sitta på golvet. Nej, så illa var det inte. Min kusins dotter fick den här nallen av en kompis på sin student. Den är 1.90 lång....Har aldrig sett något så stort innan.

Idag har jag bestämt träff med syrrans dotter. Kl 9:30 kommer hon till mig så  tar vi en gemensam promenad med Elsa. Roligt att få sällskap. Deras hund är på dagis. Elsa fick vara på samma dagis ett par timmar i måndags då jag körde en av våra killar till sjukhuset, han skulle läggas in för operation. Så nu är jag "sjuksyster" igen som springer med smärtstillande tabletter.

En vecka med olika roliga aktiviteter.

Sommarvärmen håller i sig, det är bara att fortsätta att njuta av det härliga vädret. Den här veckan har jag/vi haft två olika besök Och bägge dagarna har vi suttit i trädgården och fikat. Dottern har också varit hemma ett par dagar  eftersom hon varit långledig. Det är bra när våra ungdomar kommer hem och piggar upp oss lite.

I tisdags kom vårt första besök, det är egentligen dotterns bästa kompis, men vi känner dem också, De har också en liten hundvalp som är 12 veckor. Hunden heter Biffen och rasen är en labradollo. Jättesöt!

På onsdagen kom en bloggvän till mig hit. Hon bor i Norge men hon och hennes man hade hyrt en stuga ett par mil härifrån. De hade också en hund. En Papillon, hunden heter Malin. Malin och Elsa är lika gamla, 18 veckor, men INTE lika stora. Det var jättetrevligt att få besök av dem alla.

En dag letade dottern och min man fram färgpennorna.  Tre olika kulörer, röd, grön och blå.
Det var dags att väga lammen och att ge dem medicin. De lammen som fått medicin fick en färg, de lamm som är underviktiga fick en annan färg, och lammen som har uppnått rätt vikt för att gå till slakt fick den tredje färgen.

 Vi tog oss även tid att skörda pumporna som vuxit på komposten. I år satte jag inte så många stora pumpor utan satsade på prydnadspumpor i år. Här är årets skörd. Jag funderade länge var jag skulle lägga dem i år, brukar ha dem på gräsmattan, men gräsklippningssäsongen är inte över än i år. Till slut kom jag på att det blir fint att lägga dem på kärran. Slängde några sommarblommor och möblerade om lite på kärran.

I går var det Öppet Hus på regementet i Eksjö. Jag tror det är tredje året vi åker dit för att se vad dottern gör om dagarna. Den här gången fick hon vara parkeringsvakt, det ingår väl inte i hennes dagliga sysslor precis. Hon kör ju lastbil. Det var extra roligt den här gången för två av våra "egna" killar var med till Eksjö. Vi hade en så fin dag tillsammans.

Jag finns på Instagram och där har jag en följare som heter Anna. Jag har aldrig träffat henne, men hon har kommenterat lite på Instagram så vi har börjat maila till varandra. Det visar sig att vi har ganska mycket gemensamt, bla är vi både familjehem och hjälper andra ungdomar. Hon berättade i ett av sina mail att hon följt min blogg ända från starten men aldrig vågat kommentera. I går var hon på Öppet Hus och hon hittade mig där bland alla människor. Det var så roligt och jag hoppas att vi kan fortsätta hålla kontakten. Hon bor bara ett par mil från Eksjö.
När "Öppet Hus" var slut gick vi ut och åt mat, sedan gjorde vi ett besök hos mina mostrar, som bor i Eksjö och nyligen fyllt år. En fyllde 94 och en 90. De blev lite förvånade när vi stod utanför dörren, men de blev glada att få träffa oss. Om en vecka åker dottern till Stockholm. Dags att gå Högvakten utanför Drottningholm slott.

I mitt förra inlägg berättade jag att Omar och hans familj ska flytta till Kungsbacka, men de behövde både barnvagn och kläder till sin baby....de har frågat om hjälp men blir bara bollade fram och tillbaka mellan stolarna. Jag tänkte att jag ska kolla runt lite på fb, där finns många loppis sidor. Så när jag kom hem började jag söka. Och hittade en annons om en barnvagn, den hade varit till salu i 1 månad så jag tänkte den är säkert såld, men det var den inte. Den stod där och väntade på mg. En nästan helt ny vagn, ser inte använd ut+skötväska för bara 200 kr. Jag blev så glad. Sen dök nästa fråga upp i mitt huvud. Hur bäddar man i en vagn nu för tiden. Känns som att jag inte haft några småbarn på 100 år. Och tiderna förändras. Jag började chatta med en av mina bästa vänner, som lever mitt i barnbarn-svängen. Hon tipsade mig om bäddningen...

 ....hon frågade  samtidigt om mamman behövde några babykläder, Ja, sa jag, de har inte mycket. Då ska jag fråga min barn säger hon. En hel banankartong med olika sorters barnkläder och tre påsar hade hennes barn plockat ihop. Idag har vi varit och lämnat barnvagn och kläder till familjen. Och mamman blev så glad och tacksam. De har svårt att förstå att så många vill hjälpa dem.

I morgon är det en ny vecka och jag har massor med saker jag behöver göra den här veckan, men vi får väl se hur mycket som hinns med. Beror helt på inspirationen och hur mycket värk jag har, men något ska jag väl få gjort.

Besök

Just nu händer det inte så mycket här på landet...Jag går här hemma och skrotar och lunkar på i min egen takt.  Jag äter tabletter som jag blir trött och dåsig av och då försvinner inspirationen också. Var hos sjukgymnast i fredags och fick några övningar jag ska göra hemma, medan jag väntar på röntgentid.

Det har inte blivit så mycket fotat heller, bara ett och annat kort. Finns mycket fint i naturen.

Hittade tex. de här fina japanska lyktorna i en rabatt i trädgården.

                                  Och spindlarna är flitiga vävare.

 I lördags var vi bjudna till Omar och hans familj. Vilken trevlig dag vi fick tillsammans. De bor i en fin liten stuga på flyktingförläggningen och sjön ligger precis bakom. Tyvärr är det lite trångt för dem i stugan. Men de ska inte bo där så länge till.

 Familjen hade så mycket gott att bjuda oss på. Först fick vi kaffe och något gott fikabröd som mamman bakat. Efter det bjöd de på något som smakade och såg ut som risgrynsgröt. Pappan i huset ville lära sig att säga risgrynsgröt, men det var väl inte det lättaste ordet att lära sig. Oj, vad vi skrattade åt alla hans försök.
Efter ett par timmar var det dags att tända grillen. det grillades både fisk, som deras dottern fiskat och så en massa kyckling och goda tillbehör. jag tror vi satt och åt i två timmar, Det var ingen ide´ att säga att man var mätt och inte orkade mer, pappan la bara på mer och mer mat på våra tallrikar.
Efter maten ville Said åka hem, Nej, Nej, säger pappan, vi ska ha kaffe efter maten.....Så det blev att stanna en stund till.  (vi var hos dem 5,5 timme) Vi har verkligen trevligt tillsammans.
Tyvärr ska hela familjen flytta till Kungsbacka utanför Göteborg den sista september, så då kan vi inte träffas så ofta.  Jag kommer att sakna dem jättemycket.

Jag hade stickat två babytröjor till deras lilla nyfödda flicka. Larrein heter hon. En babykofta och en lite större tröja. Mamma blev så glad. Jag hade även beställt lite papperskort till dem från de olika tillfällena vi träffas, det uppskattade de. De satt länge och tittade på korten.
Och idag fyller Omar 18 år.

Önskar er alla som tittar in en fin höstvecka!

Trött efter intensiva dagar

11 intensiva dagar som hundvakt är nu slut. Igår åkte Elsa hem med sin matte. Dottern kom i fredagskväll och vilken glad och lycklig liten valp det blev när hon fick se sin matte igen.
Det har varit både roligt och jobbigt att passa henne. krävs mycket motion. Jag har gått en timmes promenad på förmiddagen och så mycket fint vi sett i naturen, min man har gått lite längre promenad på eftermiddagen. Valpen är väldigt "mammig" och går efter mig och runt mina ben hela tiden. Jag är så rädd för att ramla över henne. Kan säga att jag inte fått mycket gjort hemma de här dagarna, och idag är jag jättetrött så det blir en vilodag. Tvättmaskinen snurrar på för full, men den sköter sig ju själv. Den fina bollkryssen på första bilden fick jag av dottern som TACK för HJÄLPEN.

I går kunde jag lägga på mina trasmattor igen, det kändes högtidligt, (egentligen är hon rumsren, men en olycka händer så lätt)

Någon dag gick vi neråt sjön och vår gamla timmerstuga, som är i behov av renovering. Vi hittade både svamp och lingon i skogen.

Nästa dag promenerade vi åt andra hållet och hittade lite höstmotiv.

Soliga fina dagar har vi haft i veckan....har haft besök av många fina fjärilar på min buddleia. Jag tycker det är så fint med alla olika fjärilar som flyger runt i solen. Jag blir glad av dem.

Jag har en buske med amerikanska blåbär i trädgården. Och hjälp, så mycket bär det är på den i år. Vi festar på blåbär och grädde här och det är så gott. Dottern tog kort på några blåbär med sin mobil. Plommonträden dignar av plommon. De börjar mogna nu, så man får vara snabb att ta dem INNAN skatorna kommer. Äppel och päron är det också gott om, fast de är lite små i år.  Sitter just nu och äter några gråpäron. Äntligen kan jag börja skörda tomater från tunneln, sparar  även frön från tomaterna som jag ska så nästa år.

Idag har min man och jag bröllopsdag. 29 år har vi varit gifta och namnet på den bröllopsdagen är Plywood. Många barn har gått ut och in genom vår dörr. Våra fyra "egna"  som vi haft under hela uppväxten..därefter sex ensamkommande flyktingpojkar, men de känns också som "våra". Det känns så bra att kunna hjälpa dem som behöver hjälp.

Själv sitter jag och väntar på en röntgentid. Min läkare på Vårdcentralen sa att kön var två månader, ringde till röntgen och frågade om det fanns någon tid uppsatt för mig. Hon trodde inte jag skulle få en tid innan jul. Jag kan inte fatta att det kan vara så lång tid för vanlig röntgen. Nu blev jag besviken och det är så tröttsamt att ha ont. Bra att ha en läkare i släkten, får lite tips och råd av honom hur jag ska göra.

Ambulans, älg, nyfödd baby och garn

Som jag berättat i tidigare inlägg så har vi varit i Stockholm en dag i sommar. Vi startade vår resa tidigt på morgonen, tog oss inte tid att läsa tidningen utan la den i min mammas brevlåda istället. Vi kan ju läsa tidningen på internet.
När vi var halvvägs till Stockholm får vi ett sms från mellansonen "har ni läst tidningen idag, skriver han". Nej, sms:ar vi tillbaka. Det står om en trafikolycka, en bil som kört på en älg, skriver han. Det är KM, vår yngste son som kört på älgen. Jag vet inte om någon är skadad, säger han, och KM svarar inte i telefonen. Nu flög hjärtat upp i halsgropen...blev någon timme av oro innan vi fick tag på (KM) yngste sonen. Han ringde oss när vi var mitt inne i Stockholm.
Han hade varit hemma hos oss och fiskat på kvällen, när han och hans kompisar körde hem vid 22.00 tiden på kvällen hoppade det upp en älg framför bilen på dem. Ingen blev skadad men bilen blev det inte mycket med. En kille fick följa med i ambulansen in till sjukhuset. han var inte skadad med rejält chockad. Sonen ville inte ringa till mig på kvällen. "jag visste att ni skulle stiga upp kl 03:00 på morgonen, sa han, och om jag hade ringt på kvällen hade du inte kunnat somna om, säger han". Och det hade han helt rätt i. Och jag vet att han hade änglavakt.

Så här såg hans bil ut.

I fredagskväll tänkte jag ha en skön, lugn kväll. Jag hade gjort mig en kopp te, tänt ljus och plockat fram min stickning. Så ringde dottern och vi satt och pratade en stund. När vi avslutat samtalet såg jag att jag hade ett missat samtal från Omar. Jag ringde upp. "Hej, sa jag" Hej mamma, säger han. min mamma ska få sin baby nu, kan du komma. Vill du att jag kör er till förlossningen  i Växjö. Ja, säger han. Ok, tänker jag det kan jag göra. Jag satte mig i bilen och förberedde mig på en lång kväll. När jag är halvvägs ringer han igen och undrar var jag är, "skynda dig, säger han, barnet kommer nu." Hjälp tänkte jag, vad gör jag, jag kan inget om födslar, har aldrig fått egna barn utan fått ta hand om dem när de blivit äldre. Jag började be att allt skulle gå bra. Efter en liten stund ringer han igen. Mamma, nu har barnet kommit. Då hade jag tio minuters resväg kvar till dem.
När jag kom fram, tittade jag till mor och barn. de mådde bra, barnet andades och låg och småskrek, mamma hade ont.
Jag fick hjälpa dem att ringa 112 så vi kunde få en ambulans till flyktingförläggningen. Omars pappa var så tacksam att jag kom och hjälpte dem. De visste inte vart de skulle ringa eller vem de skulle be om hjälp. Det är ju bara Omar och hans bror som kan svenska. Men jag känner mig så glad att de hörde av sig till mig och jag fick hjälpa dem så gott jag kunde. Jag är deras extramamma. De viktigaste är ju trots allt att det gick bra med mamman och barnet. Man vet ju aldrig hur det kan gå. När ambulansen körde iväg med mor/barn/fader och Omar, körde jag hemåt igen. Det blev en händelserik fredagskväll.

(den nyfödda lilla flickan)

Vi brukar åka till Smålandskonferensen i Aneby varje sommar. Vi har varit  där i 20 år tror jag och där har vi lärt känna en familj ifrån Alingsås. Hon har sett hur mycket tröjor jag stickar till olika hjälporganisationer. Nu hade hon köpt garn på rea, men ångrade sig, för det var akrylgarn och hon tycker inte om att sticka  i akryl. Då tänkte hon på mig!!! Hennes tanke var att ta med garnet till konferensen men glömde det, nu skickade hon det med posten och det kom fram till min födelsedag så det var en fin present jag fick av henne. 40 nystan, 4 olika färger och 10 nystan av varje. Ska bara färda tröjan till Omars lillasyster (den nyfödda) först sen ska jag börja med detta garnet.

I trädgården börja en del växter blomma på sin andra blomning för i år..

 Honungsrosen...

Kaprifolen...

Nu är dottern hemma och ska lämna sin valp hos oss. På onsdag ska hon ut på övning i 11 dagar, så vi ska ta hand om lilla Elsa.

 När man inte får följa med ut, har hon hittat ett favoritställe att sitta på. Fönsterbrädan i hallen då har man lite koll på det som händer ute.

och så har hon fått en ny leksak av matte som varit på Karl-Oskar dagarna i Växjö.

Full rulle när Elsa hälsar på

Den här sommaren har vi fått en ny familjemedlem att bekanta oss med. Det är vår dotter som har köpt en hund. Rasen är en australian shepherd. Första gången vi träffade Elsa var i midsommarhelgen, då var hon knappt 9 veckor, vi har träffat henne lite nu och då under sommaren och hon växer för varje gång. Ett riktigt energiknippe (fast det är väl de flesta valpar) Egentligen känner jag att jag är för gammal för att ha hundvalp igen, (det känns väl så när man inte är riktigt piggelin i kroppen) det är mycket jobb, men det blir så att vi får ta hand om valpen när dottern ska ut på storövningar med regementet. Tur att syrran bor granne med oss och också har hund så vi kan hjälpas åt. Och så får min man står för långpromenaderna. Det är ju roligt också med en hund i huset, det ger glädje och mys.

Vår första träff med Elsa i midsommarhelgen.

Den lilla hunden får vara med om mycket och mycket ska hon lära sig.

Här är hon vid sjön och badar med syrrans hund Zingo. Zingo undervisar henne. Tyvärr gillar Elsa att hoppa ner i vår damm bland guld och Koi fiskar. Något jag inte tycker om.

Hon har varit med och fiskat kräftor. Första kvällen satte hon ner nosen i hinken och fick sig ett litet nyp av en kräfta, på bilden håller hon sig lite på avstånd. När hon och hennes matte gått hem från sjön har de plockat en massa svamp med sig hem.

Elsa var med oss på semester i Stockholm och till släktingarna i Dalarna. Här ligger hon och spanar från bryggan..

Att njuta av att få ligga på gräsmattan är också skönt. Att lukta på alla mina blommor i trädgården och att smaka lite på dem också. Hon plockar hallon och svarta vinbär direkt från buskarna. och omogna plommon fast de smakar nog inte lika gott.

 Ibland är vi taskiga mot Elsa, men när hon är olydig och inte kommer när vi ropar på henne få vi stänga in henne på altanen. Och nu har matte gått ut på gräsmattan och Elsa fick inte följa med. Hur orättvist som helst.

Men när man får så här mycket till kvällsmat blir man glad igen. Nej, då, vi fyllde bara på burken med mat ...hon är inte glupsk utan äter lite dåligt.

Efter en dag med en massa bus blir man trött, då är det skönt att somna i soffan med huvudet på kudden. 

Nu har dottern och Elsa varit hemma ett par dagar. Idag var det dags att åka hem. På måndag är semestern slut. På förmiddagen var de ner till Zingo och busade en rejäl stund. De sa "hej då" till varandra.

Bäst att ta det säkra före det osäkra och sätta sig vid mattes packning så hon inte glömmer att jag ska följa med hem.

Dålig väckarklocka

I tisdagskväll sa jag till tuppen att jag vill ha väckning på onsdagsmorgon kl 03:00...men inte då,  han vaknade inte förrän 03.45 annars kan han minsann gala i både tid och otid.
Och varför skulle jag upp så tidigt då. Jo, vi skulle köra till Stockholm och bla. till Gröna Lund.
Det var faktiskt inga problem alls att få upp tonårskillarna på morgonen. De kunde ju fortsätta att sova i bilen (eller vår minibuss) Frukosten som vi förberett kvällen innan åt vi när vi kört en bit.

Said, vår fotbollskille, ville gå in och titta på Friends Arena, där de stora fotbollsproffsen, Zlatan tex, brukar spela match. Vi körde dit men fick tyvärr inte gå in. Det hade varit konsert kvällen innan och de höll på att bygga om inne i Arenan. Han blev lite besviken, men inget att göra något åt. Dottern rattade bussen med säker hand genom Stockholm.
På Gröna Lund tillbringade vi ett antal timmar. Där kan ungdomarna springa runt och åka hur länge som helst. När alla var nöjda åkte vi vidare till Dalarna för att hälsa på min mans bror och fru.

Vi fick ett par fina härliga dagar tillsammans. Och tur hade vi med vädret, det regnade lite en morgon men sen sken det upp och solen lyste och värmde på oss. De bor så fint vid sjön Rossen, med en egen liten badplats, där passade vi på att bada. Och vi satt på deras brygga och åt mat. Jätteskönt.

Dottern fiskade löja...hon fick upp mellan 20-25 stycken, Said provade också fiskelyckan, men hade inte samma tålamod. Istället lånade han en cykel och cyklade in till samhället, där träffade han några killar som han stannade och sparkade boll med.

 På kvällen var Mohammad, Said och min man ute i båten. Killarna var jätteduktiga på att ro.

Min man har två bröder som bor däruppe. Min man är ett sladdbarn så hans bröder är mycket äldre än han. Hans mellanbror fyller 70 år i mitten av Augusti. Vi har inte möjlighet att fira honom då utan passade på när vi ändå var i Dalarna och träffade honom. Presenten han fick uppskattades har jag förstått, och det känns ju extra roligt.

Men nu är vi hemma igen....igår var vi till IKEA och köpte lite nytt, idag har jag bakat bullar, tvättat, handlat, putsat två fönster (de på kontoret) efter målarna. Tänkte försöka ta några fönster varje dag, finns gott om den i vårt hus. 

Idag har en av våra killar börjat sommarskola för att träna lite mer i svenska språket. På måndag är semestern slut för min man, tänk så fort 4 veckor går.

När man kör till IKEA kör vi förbi Urshults kyrka. Så här fint är det på gräsplätten utanför kyrkan. Visst blir man glad av ett sånt här bemötande, eller hur.